En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Jag har tyvärr tråkiga nyheter

Kära vänner, jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Jag har varit på Valla Djurklinik ikväll för att jag har ätit så dåligt senaste månaden. Det visade sig att jag gått ner 0,9 kg på en månad och det är väldigt mycket för en katt. Det togs en massa blod från mig, flera rör faktiskt och vettisen klämde och kände på mig.

Efter en stund fick vi svar på proverna och de var inte så muntra. Mina njurar, som tidigare försämrades, har kanonfina värden och det har min lever med. Däremot så hade jag visst alldeles för högt värde av vita blodkroppar och för lågt av röda. Detta tillsammans med dålig i magen och kraftig viktminskning, tyder ofta på tumör. Vettisen tog ultraljud på mig, trots mina ljudliga protester, men kunde inte hitta något.

Jag ska nu äta antibiotika i någon vecka och sedan ska jag tillbaka för att se om det gjort nytta. Håll tassarna.

Fina Wikki, som vi känt i många år, skrev ett fint inlägg om dagens händelser.

20151105_13121820151105_13123920151105_14473720151105_15021520151105_15035320151105_15040320151105_15065220151105_15103720151105_15171420151105_15204620151105_15205220151105_15244020151105_15313120151105_15322920151105_15351220151105_15585420151105_16021420151105_16022220151105_170323

5 november, 2015 Posted by | Sjuk, Valla Djurklinik | , , | 16 kommentarer

Vettisbesöket gick bra

Hurrjam! Äntligen är jag hemma igen. Vi var över en timme hos den läskiga vettisen som klämde och tryckte överallt. Värst var när husse frågade om hon kunde kolla ”analsäckarna” och hon började peta mig i röven. Jäkla husse! Men jag hade inga inflamerade säckar där inte! Sen blev jag rakad på tassen och dom stulde mitt blod för att kolla massa saker. Efter en evighet fick vi svaren och allt såg jamarbra ut. Jag fick jättemycket beröm för mina fina värden och för att jag gått ner i vikt. *stolt* Dessutom berömde hon mig flera gånger för att jag hade integritet också! *ännu stoltare*

Som vanligt verkade husse vara mer intresserad av vettisen än av mina analsäckar!

Fast priset tog nog vettisen som sa att det inte var så vanligt med analsexinflamation. Då höll husse på att få en hjärnhinneinfarkt i binjuren. Sen förklarade hon att det var analsäcks-inflamation… Pffft. Husse asså.

20150907_152127

Seriöst? Är det dags nu igen? Kan du inte åka till Valla utan mig?

20150907_152726

Ett eget väntrum bara för katter.

20150907_152740

Mums! Inte kattsanden förstås.

20150907_152808

Helt själva var vi. Notera skällisförbudet på bänken.

20150907_152803

Svart på vitt! Smittrisk! Hahaha!! *tassarna för magen*

20150907_154457

Suck…

20150907_154245

Ska vi inte åka hem snart?

20150907_154505

Hörru husse. Jag vill tala allvar med dig angående dessa vettisbesök. Är det för min eller din skull vi är här??

20150907_160213 (1)

Hjälp… Nu sticker jag.

20150907_160440

På upptäcktsfärd medan vi väntar på provsvaren.

20150907_160504

Tror jag kryper ner i transporten igen. Känns tryggast så.

20150907_161420

*blänger misstänksamt*

20150907_161513

Husse klappade och talade till mig hela tiden när vi väntade på provsvaren.

20150907_163751

Jag överlevde vettisbesöket. Jippi!!

20150907_171212

Äntligen hemma igen. Pust!

7 september, 2015 Posted by | bildbomb, Valla Djurklinik, Veterinären | , | 12 kommentarer

Fortfarande magproblem

Det vill inte bli riktigt bra. Det händer fortfarande olyckor utanför lådan. Så idag ringde husse till Valla Djurklinik och bokade tid. Vi ska dit på måndag. Bara husse får tag i skjuts dit så… *jämmer*

20051226

Du å jag, husse.

4 september, 2015 Posted by | Sjuk | , , | 6 kommentarer

Seniorkoll på Valla Djurklinik

Jahajam, då var det tydligen dags igen. Jag hade precis vaknat och klivit ur sängen för att gå ut i köket och käka lite, då jag plötsligt blir upplyft av husse som försöker stoppa in mig i en kattransport. Jag kämpade emot som bara den och till slut gav husse upp. Trodde jag i alla fall. För plötsligt kommer han med en större transport och den här gången gav han sig inte. Efter några minuters kamp så satt jag inlåst i transporten och efter en stunds väntan på parkeringen på skjutsen så åkte vi, trots alla mina högljudda protester, brummis in till Valla Djurklinik. Men den här gången så fick vi ett helt eget väntrum. Valla har nämligen byggt om så att vi katter får ett helt eget väntrum att sitta i. Det var jätteskönt att slippa alla läskiga skällisar i det andra väntrummet.

Efter en stund så kom en snäll tjej och visade oss till ett rum där vi fick vänta lite till innan det kom en vettis som skulle klämma lite på mig. Det klämdes och det skulle lyssnas på mitt hjärta och jag vet inte vad. Till slut blev jag lite sur över att bli klämd och skuffad hela tiden, så jag började fräsa åt dom. Det resulterade i att när vettisen skulle ta blodprov, så hämtade hon förstärkning och EN KRAGE!! Jamarns vad sur jag blev över kragen. Hur kan man utsätta en stackars katt för dylik tortyr??? Nåjam, när dom stulit tillräckligt med blod så slapp jag den och vettisen gick iväg med mitt blod för att testa det. Efter en stund kom hon tillbaka och berättade glatt att mina värden var mycket bättre än förra gången. Hon visste inte varför, men det spelade ingen roll. Jag var friskare än sist!

Husse blev så glad över proverna, att han sprang ut från Valla utan att betala! Som tur var så kom han på det innan han satte sig  bilen och åkte iväg. Pinsamt var namnet.

20150626_15100220150626_16011820150626_16112120150626_16111920150626_16181320150626_16191620150626_16191420150626_16174020150626_161844

26 juni, 2015 Posted by | Valla Djurklinik, Veterinären | , , | 6 kommentarer

Tindra och Viska jamar – Hemska veterinärbesök!

Tindra: I dag hände det som vi länge fruktat: veterinärbesök. Husse betedde sig märkligt hela eftermiddagen och vi katter intog svansberdskap läge 1. Vi visste att något var på gång.

Viska: Just det, vi e inte dumma i skallen minsann. *nickar ivrigt*

Tindra:  Framåt kvällen flyttade husse in transporterna i köket och började gå runt med en handduk samtidigt som han tittade misstänkt på mig.

Viska: Åh mej med!

Tindra: Sen överföll han oss.

Viska: Mej togde han först. Han jagade in mej i köket där jam inte kunde kåmma undan. Jag burrade upp mej å gjorde mej jettestor å firade upp flaskborstsvansen för fullt, men det hjelpte inte. Plötsligt fick husse tag i mej å tvingade in mej i den hemska transporten. ”Nu dör jag” tänkte jag.

Tindra: Nu visste jag vad som var på gång och jag tänkte då inte ge mig utan kamp. Husse skulle minsann få sota för vad han gjort mot stackars Viska. Nu gällde det att vi tjejer höll ihop. Så när husse försökte fånga mig så tassade jag till honom så hårt att han släppte taget och gick iväg. Jag sprang runt i hela lägenheten och ylade så högt jag bara kunde, med hoppet om att någon skulle rädda oss. Men ingen kom. Sen kom han tillbaka med en stor handduk som han slängde över mig så jag inte såg något. Allt blev bara svart.

Viska: Sen var vi plötsligt hos nån där det fanns sjuttiofemton skällisar å massa andra djur. Dessutom byggdes det om, så det luktade verkligen skumt där inne. Husse fick ont i skallen. Vi fick vänta i över en timme, men sen blev det vår tur och då gick allt jättefort, sen fick vi äntligen åka hem igen.

Tindra: Vänta lite nu. Jag måste bara få påpeka att vettisen hade fräckheten att kalla mig ”lite rund”. Ursäkta????

20150428_165439

Tindra: Det här gjorde jag på husse när han försökte tvinga in mig i buren första gången.

20150428_170000

Tindra: JAAAAM! FRÄS!!! BRÖÖÖÖÖÖL!!

20150428_170025_Richtone(HDR)

Viska: Åh, jam e så redd. Ska jam bli mördigad nu? Har jam varit en stygg kisse? *sniff*

28 april, 2015 Posted by | Tindra och Viska jamar, Valla Djurklinik, Veterinären | , | 8 kommentarer

Tindra jamar – De’ va’ jettehemskt

Uschjam, de’ e me’ darrande tassar ja’ skriver dagens blogginlägg. De’ hende nåt jettehemskt i da’ – ja’ blev kattnappad i instoppad i en kattransport. *darr på rösten*
Hur kunde husse jöra så här mot mej? Hade ja’ varit en stygg kisse? Va’ de’ för att ja’ hade sönder klätterställningen igår? *gråt i rösten*
Ja’ tjempade emot jettelänge, men husse va’ mykke större än mej, å så fick han jelp av sin brorsa åxå. Dom va’ asså två männischor mot en stackars katt…
Sippo gjorde inget motstånd alls, han verkade ge upp direkt. Men han svärde som bara den när han var inlåst. Hela vägen in till vettisen så jamade vi så högt vi kunde. Sippo svärde mest, medan ja’ ropade på mamma. Till slut tjendes de’ som om ja’ inte fick någon luft. De’ va’ jetteleskit.

När vi entligen komde fram till Valla Djurklinik, så va’ ja’ så redd att ja’ inte fick fram ett jam. De’ luktade skällis å massa annat otäckt. Efter en stund så ropades våra namn upp å ja’ va’ seker på att vår sista stund var kommen. Schelvklart vägra’ ja komma ut ur transporten, men då vände dom den upp å ner, så ja’ ramla’ ut. *mutter*
De’ visade sej att vettisen bara ville sticka mej i nacken å sen klemma lite på mej. Hon berömde mej å sa att ja’ va en jettefin katt. *stolt*
Sippo muttrade lite ilsket, men tog det annars med ro. Han va’ jettemodi’.

Så här satt ja’ hela vägen dit å hem – me’ öppen mun.

Husse tjöpte två girmusar åt oss, som tröst för vettisbesöket.

Hm, var är detta? En girmus!! Tack snälla husse.

Det är min girmus. Ingen annans. *blänger surt*

Husse säger att nästa år ska han försöka få en vettis som jör hembesök. Han vill inte att ja’ ska bli så där redd igen. Men samtidigt är Valla Djurklinik de enda som husse litar på. *suckar*

2 juli, 2012 Posted by | Tindra jamar, Veterinären | , , , , , , | 21 kommentarer

Stor dramatik

Det blev det igårkväll, när husses brorsa ringde om sin katt Gizmo som inte ville kissa. Han var jätteorolig och ville åka in till Valla Djurklinik akut, eftersom det kunde vara allvarligt. För det kunde ju vara stopp och då är det jättebråttom in till vettisarna med kissen. Men eftersom han åkt till Valla så mycket, så räckte inte pengarna till riktigt och han frågade då husse om Snuffefonden. Husse kontaktade ansvarig fondkatt Wikki och förklarade läget. Wikki kontaktade sin stormatte som i sin tur kontaktade husses brorsa och löste det hela.

Nu visade det sig att det inte var stopp och det var ju en väldig tur. Bättre att åka in en gång för mycket än för lite, tycker både vi och vettisarna. Det är ju jamarsvårt att veta hur allvarligt det är, om man inte är utbildad veterinär ju.

Husse har nu startat en grupp på Facebook som heter Snuffefonden – Ingen gåva är för liten.

Själv var jag ute en sväng och rastade husse i dag, men det var inte så skönt ute. Grått och trist, dessutom var det fråst på marken och massa stickigt grus som fastnade under tassarna hela tiden. Det blev en sväng förbi ena grannens buskar så jag kunde kolla lite på fågel-tv en stund innan vi gick in.

Isch, dumma stickiga grus. *skakar tassarna*

3 januari, 2012 Posted by | Okategoriserade | , , , | 17 kommentarer

Kämpa på Gizmo

Husse fick något av en chock när han klockan fem i morse, såg sin brorsa på nätet. Det visade sig nämligen att hans ena kisse, Gizmo, inte hade mått så bra under natten och därför hade brorsan inte kunnat sova nåt. Gizmo gick runt olyckligt och försökte tvätta sig ”där nere” ni vet. Sen låg han på klätterställningen och kunde inte komma ner, så husses brorsa fick lyfta ner honom på golvet. Så ni förstår att han var lite uppriven i morse. För direkt när sånt här händer, så tänker folk alltid på lilla Snuffe. Den historien slutade ju tyvärr väldigt sorgligt. *sniff* Gizmo har nämligen fått åka till Valla Djurklinik för inte så länge sedan, just för det här. Nu trodde vi ju att han hade blivit av med alla dumma kristaller, men så var det tydligen inte.

Gizmo på kattställningen

Men så blev klockan åtta och då ringde han Valla Djurklinik och talade med dem. En och en halv timme senare var de inne där båda två. Gizmo kan ju inte köra bil, så hans husse blev ju tvungen att köra. När vettisen klämde på blåsan, så var den nästan helt full och det blidde en rejäl fontän. Vettisen förklarade då att att det inte var stopp, men hon skulle kolla proverna i alla fall. När hon sedan kom tillbaka, så förklarade hon för Gizmo och hans husse, att hon aldrig sett så mycket kristaller i en katt förut. Knappast smickrande, men hon trodde att de skulle kunna fixa till det med specialmat och meducin.

Kom igen Gizmo, kämpa kompis.

Så det var en väldigt lycklig Gizmo och en lättad husse, som kom hem från vettisen. Gizmo var lycklig över att kunna kissa igen och firade detta med att springa ett ärovarv i lägenheten och klättra upp och ner i kattställningen. Han husse var lättad över att vettisen hade låtit så positiv. Men jamarns så rädda vi var för hans skull. Tänk om historien med Snuffe skulle upprepas. *morrhårsdarr*
Så nu håller vi tummar och tassar för att det försvinner för gott den här gången. Schas dumma kristaller. Försvinn! *viftar med tassarna*

Gizmo, med brorsan Morris.

29 december, 2011 Posted by | Okategoriserade | , | 51 kommentarer

Husse på Valla Djurklinik

Men det är inte så att han ska stickas i nacken eller få en termometer uppstoppad där solen inte kommer åt. Nej, han var inne idag och betalade för min undersökning, den som vi fick svar på igår. Dessutom så köpte han specialmat åt mig. Det visade sig vara någon slags dieatmat och jag hatar sån! *fnyser* Men jag måste jama att den här slank ner rätt bra trots allt. Kanske var det för att jag fått svälta ända sedan frukosten. Sen så fick jag något slags pulver som husse ska strö på maten om jag blir dålig i magen igen. Bra va?

Husse meddelar också stolt, att han stoppade 50:- i sparbössan för sitt lokala katthem. Slaka Djurhem. Han brukar normalt ignorera bössor, men inte när det är till katter, då stoppar han alltid i det han har fickorna.

Dietmat? Nu igen?? Suck.

Hm, ska den där asken hjälpa mot min mage?

Så fick vi ett bloggpris igen från Smulan och Amanda. Vi bugar och viftar tacksamt på svansen. *stolta* (Tindra jamar stålta, så klart)
Egentligen ska man skicka den vidare till fem kompisar, men jag jamar att alla förtjänar den. Men jag vill speciellt skicka den till min bästaste vän Katten Gustav och även Stationskatterna.

Tack snälla för awarden

Slutligen vill vi länka till berättelsen om Little Tom, en katt som aldrig fick känna den kärlek som vi bloggkatter får av våra människor. Ytterligare en sorglig berättelse om lidande och död. Vila i Frid min vän och må Skaparkatten torka dina tårar.

20 december, 2011 Posted by | Okategoriserade | , , , | 30 kommentarer

Inne

Det finns absolut ingenting att jama om idag. Husse har varit jättetrött och bara sovit hela tiden och vi katter tog efter husse och sov vi med. Ärligt jamat, tror jag att han laddar upp inför fredagen. Han vill inte riktigt berätta vad som är i görningen, men jag tyckte jag såg två små horn i pannan på honom

Jo förresten. Vi fick svar från Valla Djurklinik idag. Husse ska ta ett litet *harkel* prov från mina kvarlämningar i lådan och skicka via vanlig post till dem, så de kan se varför jag fortfarande är lite dålig i magen ibland. Husse kallar det för skitpost och fnittrade en halvtimme åt skämtet.

Inget spinnande i sikte idag.

1 december, 2011 Posted by | Okategoriserade | , | 22 kommentarer