En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Fräck skällis

Har tagit mig två promenader hittills och allt verkar lugnt ute. Vi mötte en granne som var ute med sin skällis. Jag har jamat det förut och jag jamar det igen, skällisar är inte kloka. Inte den här i alla fall. Jag satt en bit bort och iakttog den väldigt noga, eftersom han trots allt var på mitt revir. Vad tror ni den gör? Jo, lyfter på ena baktassen och pinkar i mina buskar! Mina buskar!!!  *mutter* Jag blev så chockad att jag inte fick fram ett jam över mina läppar.

Sippo bloggar 004
“Men hallå! Vad katten gör du med mina buskar din fräcka skällmaskin?!” *hytter med tassen*

Mitt i allting så skulle husse självklart hålla på med sin blixtmojäng. Inte ens när det är skarpt läge får man vara ifred.

Sippo bloggar 002
“Men husse, vi har ett skarpt läge här. Flytta på dig.”
Sippo bloggar 003
*bonik* “Jamen flytta på dig då!” *boink igen*

Tror jag måste införa ett klagojam vid tillfälle. Alla är emot mig.

24 oktober, 2009 Posted by | Okategoriserade | , , | 10 kommentarer

Intrång

Vilken dag det har varit. Jag var fullt uppladdad och redo för en promenad med husse, som tyvärr inte riktigt vaknat än och glömde nästan öppna porten.

190920091172
“Men öppna nu då husse. Vi har mycket att göra.”

Väl ute så noterade jag två intrång på mitt revir. Först var det en grannkatt som vägrade förstå pikarna jag gav i form av morrande och jamande. Till slut fick jag tassgripligen jaga iväg skrället. Tyvärr så tyckte h*n att det gick alldeles utmärkt att gömma sig i mina buskar! *fräser*

190920091178
“Hallå där under. Försvinn från mina buskar!” (notera rest ragg)
190920091179
“Just precis. Tassa iväg du bara. Fast akta dig för brummisarna.”

Efter mycket fräs och jam, så tassade h*n iväg och försvann. Det var i alla fall vad husse trodde. Men så fick jag upp vittringen igen och gjorde en sådan kattrusning in i buskarna att jag skrämde halvt ihjäl husse. Katten smet in under bilarna på parkeringen och jag stod där och jamade allvar så h*n skulle förstå att det var mitt revir. Nästa steg var att fixa buskarna som h*n saboterade. *fnyser*

190920091180
“Typiskt. Nu måste jag rätta till allt igen. Då ska vi se, två grenar upp, två grenar ner, sju grenar åt höger…”

Jag hinner inte ens hämta andan, så kommer nästa sabotör. Den här gången var det en otäck skällis. Jag visade klorna för att verkligen inge respekt. Det fungerade utmärkt, för skällisen fortsatte bort med matte i släptåg. Men vilken trafik det hade blivit på mitt revir. *suckar*

Eftermiddagen var desto lugnare. Solen sken och husse stod och svettades i sin tjocka vinterjacka. *hehe*

Jag kollade alla buskarna så katten från morgonen inte hade haft sönder något mer. Men allt var lugnt, så det blev en sakta promenad runt kvarteret i solen. Jag passade till och med på att rulla lite.

 190920091182
“Åh så mysigt det är här.” *kurr, kurr*

Nu ska jag återgå till matskålen igen. Vi jamas senare.

190920091181
“Tassen till er kära vänner.”

19 september, 2009 Posted by | Okategoriserade | , | 3 kommentarer

Skällis!

Jamade till mig en kvällspromenad med husse. Vi stod ett tag vid min husknut och bara njöt av den vackra kvällssolen. Det var nästan så jag blev lite filosåfisk av mig. Men så hostade husse och då glömde jag bort allt jag tänkte på. Fast ett par bilder lyckades vi ta.

150920091126
Ett tag var jag orolig över att solen skulle äta upp mig.

Så gick vi ett varv runt innergården. Det var då skällisen kom. Det var en stor rackare med dreglande käftar och vilda ögon. Min commando-utbildning vaknade till liv och jag intog genast högsta svansberedskap.

150920091130
“Passa dig din stora skällis eller så katt-ratar jag dig.”
150920091131
“Okej, du ger upp. Jag fattar. Kan du snälla täcka över dina ädlare delar?!” *tassen över ögonen*

Inte undra på att skällisar har ägare och vi katter har betjänter. En katt skulle ju aldrig förnedra sig så där inför en skällis. *fnyser*

15 september, 2009 Posted by | Okategoriserade | , , | 11 kommentarer

Kattnappning?

Idag har det hänt något oroväckande. Det var under min patrull som jag råkade hitta ett halsband i buskarna. Min nosologiska instinkt sa mig att det tillhörde grannkatten. Jag bejamade husse att omedelbart undersöka saken. Han öppnade då en behållare som hängde i halsbandet. Jodå, det tillhörde en kattkompis som bodde ett hus bort.

2009-06-26 005
“Titta husse, jag har hittat något.”
2009-06-26 003
“Det är ett halsband husse. Skynda dig att se vem som tappat bort det.”

Det fanns inte så många ledtrådar runt buskagen och Masken Börje fanns inte heller i närheten, så det fanns inga vittnen. Vi sökte ivrigt vidare efter bevis på vad som hade hänt. Det var då vi sprang på vår förste misstänkte. En skällis.

2009-06-26 001
“Hörru skällis, upp med tassarna bara. Var är kissen!?”

Självklart vägrade han säga något utan advokat. När jag erbjöd en advokatt istället, då gick han bara. Underlig typ. Det kan ha berott på att hans människa ville gå vidare.

Vi trampade runt kvarteret ett par varv för att se om vi hittade någon kisse utan halsband. Men för ovanlighetens skull så var det helt tomt ute. Annat än igår då husse blev överfallen av grannkatten. För ett ögonblick funderade jag på om husse var skyldig. En slags hämndaktion för gårdagen. Jag minns fallet med trädnappningen, efter att husse sprungit rakt in i ett träd. *suckar*

2009-06-26 002
Här nosar jag vidare, i jakt på mer bevis. Fast det som jag hittade här, var inte till mycket nytta. Luktade pest gjorde den.

Det slutade med att jag körde iväg husse till grannen med halsbandet. Ingen människa ska behöva undra ifall katten kanske pantsatt på på kattbanken, eller liknande. Det krävdes en hel del hotande från min sida. Men iväg, det kom han. *stolt*

26 juni, 2009 Posted by | Okategoriserade | , | 6 kommentarer

Inget särskilt

Det har varit en lugn dag. Husse försvann på morgonen utan att ha tagit mig ut på promenad först. Jag jamade ut honom efter noter när han kom hem igen. Jag krävde omedelbar upprättelse, i form av mycket gos, kel och framför allt, en promenad nu på en gång.

Husse fick inte ens tid att ta av sig jackan innan vi var ute igen. Jag gick runt mitt revir ett par varv och kollade efter skällisar. Det var nämligen en som smög runt på mina gräsmattor i går. Värst av allt var att den verkade lite väl intresserad av mig. Måste planera eventuellt föregående angrepp…

16 april, 2009 Posted by | Okategoriserade | | 2 kommentarer

Vilken morgon

Husse skulle i väg till sticktanten igen. Dom hade sagt att han inte fick äta och dricka efter klockan tio på kvällen innan. Inget kaffe fick han heller. Det var en något förvirrad och morgonilsken husse som trampade runt hemma. Någon promenad för mig blev det ju inget jam om heller. Katten att man vågar fråga när han ser så sur ut. Först när han kom hem igen och fick sitt kaffe, så blev han lite norm.. eh, normalare.

Morgonsol
“Knappt solen hade gått upp.”

Husse fick också besök av en bekant på förmiddagen. Vi satt och snackade om lite allt möjligt. Jag försökte hela tiden styra in samtalet på kattmat och rätten till att sjunga om nätterna. Men jag blev snabbt nedröstad. *fnys*

Som kompensation så drog jag med husse och sällskap på patrull. Vi kontrollerade flera olika buskar och kottar. Försökte hitta kotten som husse sparkade efter mig förut. Som bevis för att jag är på väg att bli kott-sparkar proffs, menar jag. Men när jag nästan råkade förväxla en kotte med en skällmaskins kvarlämningar, så gav jag upp. Nöjde mig med att nosa på lite växter istället.

Sippo nosar
“Titta husse. Blommor. Säg efter mig…”

30 mars, 2009 Posted by | besök | , , , | 6 kommentarer

Vilken dag

Vilken dag det varit. Började förmiddagen med att jaga husse upp ur soffan. Här ska mjaousan i mig inte ligga och sovas när det finns katter som vill gå ut. Underligt nog tog det inte lång tid innan husse kom utstampandes i hallen och plockade fram kopplet. Det var kallt och geggigt ute. Absolut inget roligt väder att vara katt i, men jag kände ändå hur jag ville ta en liten promenad runt området.

Den lilla promenaden tog 45 minuter. Först fick jag beslutsångest utanför porten. Tog nog en kvart innan jag kunde bestämma mig om jag skulle gå höger eller vänster. Sen blev vi förföljda av två skällmaskiner. Försvansade hundkräk kom från alla håll. Först kom den ena från ett håll, då började jag dra husse åt det andra hållet. Då kommer skällmaskin nummer två fram från ingenstans och blockerar vår reträttväg. Jag blev så nervös att jag hoppade in i ett par buskar för att kolla läget.

Korkade jyckarna stod och glodde som om dom aldrig sett en katt förr. Fick nästan lust att ge en katt-kwan-do spark över snoken bara för sakens skull. *fräs* Efter denna uppskakande upplevelse begav vi oss hemåt. Jag fick cirka två kilo lera under tassarna som jag torkade av på husses skrivbord och sängkläder.

På kvällen så blev det en liten patrull igen för att kolla om något hänt sen senast. Då fick jag även testa min nya blinkpryl som husse köpte åt mig. Det är en kristallformad lampa som blinkar jättestarkt. Det är bra, då skrämmer den bort alla hundar. Hoppas jag…

Vid grannområdet så träffade vi en herre som även han var på promenad med sin katt. Vi blängde lite på varandra och jag hade ingen lust alls att börja fräsa eller visa klorna. Försökte dra husse åt motsatt håll, men han var lagom road av att klafsa igenom leran igen. Det blev en kompromiss. Husse släpade mig förbi katt och husse, medan jag kämpade med tassar och klor för att komma åt andra hållet. Ett snabbt jam oss katter emellan, sen var det inget mer med det.

Lite irriterad blev jag när fräckmissen började förfölja oss. Då såg jag att han övermarkerade alla mina platser där jag varit. Jama om fräck alltså. *fnys* Nästa gång ska jag montera upp en av husses ”fy flaskor” med rörelsesensor vid ett av träden. När kissen sen kommer för att övermarkera, så blir han blöt i trynet. Moahaha.

13 januari, 2009 Posted by | Okategoriserade | | 4 kommentarer

Lite pinsamt

Dagens första promenad började alldeles utmärkt med att jag jagade bort grannkatten från mitt promenadstråk. Nyfikna tjejer alltså.

Eftermiddagspromenaden var mindre lyckad. För det första så ramlade det ner massa vått hela tiden. För det andra så träffade vi grannen som nu inte hade sin katt med sig, utan en stor hund.

Promenad med Sippo 001
“Vad vill den där stora besten mig?”

Jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera situationen. Jag var ju lite nyfiken på den där hunden, men samtidigt vet man ju att hundar är lite lömska av sig. Jag höll precis på att gå fram för att ta en närmare titt, då besten plötsligt vänder sig mot mig och stirrar med sina läskiga ögon.

Manlighet i all ära, men inte katten tänker jag gå nos mot nos med en stor hund heller. Jag la i högsta växeln för att sprinta bort en bit och planera eventuellt anfall. Tyvärr så hade husse lagt i spärren i kopplet, så plötsligt tog det tvärstopp och jag gjorde en frivolt och landade rakt i en vattenpöl. Det blev väldans blött.

Husse som misstolkat situationen, trodde jag var rädd och behövde tröstas. Så han lyfte upp mig i famnen och kramade och klappade mig. Han sa att hunden inte alls var farlig. Ursäkta?! Den var på god väg att sätta tänderna i mig. Förresten var jag inte rädd, jag kände bara för att sprinta en liten bit. Intervallträning ni vet.

Ska möjligen kontatka en advokatt och diskutera eventuellt skadestånd för kränkning och blöt päls. Återkommer.

28 november, 2008 Posted by | Okategoriserade | , , , | 10 kommentarer