Tindra jamar – WHAAA!!

Här öppnar man sina fina kattögon runt lunch och vad får man se då? Jo, drivis och snöhögar så långt ögat når! Jag vill inte ha mer snö!!

Jaha-jam. Då ska vi se vad som hänt här ute i kvarteret. Eh, vad i…

WHAAAAAA!!

Otäckt vitt

Nu börjar det väl bli lite väl mycket av det där vita? Det har snöat i tre dagar! Har Väderkatten fått spader, eller??

Burr!

 

Otäckt vitt

Nu har Väderkatten fått spader igen. Hela dagen har det kommit massa vitt från himlen och jag blev fundersam på om Väderkatten har problem med väderkontrollerna eller om han helt enkelt har fått ordentligt med mjäll i pälsen.

Nu bidde det vitt ute igen

Fick en chock när husse (efter mycket tjat) drog upp persiennerna – det snöade!
Jag vägrade tro det när jag kollade ut genom köksfönstret, så jag var helt enkelt tvungen att bekräfta det genom att titta ut genom vardagsrumsfönstret också och visst katten såg det lika illa ut där. Så jam gjorde det enda vettiga – somnade om.

Äntligen fick jag mer utrymme

Husse tog äntligen tag i saken och skaffade mer utrymme till bloggen, så nu kan jag lägga upp bilder igen. Det känns ju liksom inget kul i längden om det bara är massa text. Sen får vi ju inte glömma alla viktiga bildbevis på hur jag lider här hemma av tomma matskålar och för lite gottisar.

Gott nytt år, jamar jag här.

Ni kan tro att jag gillar mitt nya hus i den nya kattställningen. Jamarns så skönt man har det här.

Zzzzznark…

Vi gillar trädet allihop.

 

Helt plötsligt blev det vinter över en natt. Det kom jamarmycket vitt och det blev otäcka -16 grader. Hutter!

Två dagar senare blev det +8 grader och allt det vita försvann.

 

Vart tog våren vägen?

Jamarns vilket trist väder. Jag kikade ut igenom fönstret i vardagsrummet och såg att det låg otäckt vitt ute på gräsmattan!
Tänk om det blir vinter utan att passera sommar först.*trampar oroligt med tassarna*
Så det har blivit att ligga inne och gosa med husse. Jag har gosat så mycket att han börjar tycka jag är i vägen. *fnyser* Jamarfräckt alltså.
Till slut kompromissade vi lite och jag fick ligga på en av mina favoritplatser – husses arm.

Här trivs jag alla dagar i veckan. *kurr*

I god tid

Klockan fyra i morse väckte jag husse med lite försiktig persiennharpa. Han blev inte alls glad på mig. Det blev ett jamarns fräsande och väsande ifrån honom och för ett ögonblick trodde jag nästan att jag skulle bli hemlös. När han äntligen insett att det inte är någon idé att bråka, så går han upp och sätter på kaffe. Självklart tassade vi katter efter för att få lite tidig frukost, men som vanligt tvärvägrade han. ”Jag tänker inte uppmuntra er till att väcka mig klockan vråltidigt, bara för att få mat!” skällde han. Jag påpekade då att det inte alls var därför jag hade jagat upp honom, utan det var för att han skulle hinna till bussen, vädret var ju lite dåligt. Självklart lyssnade han inte, utan gick och somnade i soffan efter ett par timmar. Han fick sova cirka 37 minuter innan det var dags att gå till bussen. Då först såg han den egentliga anledningen till att jag väckt honom så tidigt – det hade snöat! Han slängde åt oss en näve torrfoder var innan han rusade iväg till bussen, som självklart var en kvart försenad.

Hur ska du nu hinna med bussen?

Otäckt vitt

Uschjam, det kommer otäckt vitt nu igen. Husse sa att det varnades för riktiga snöstormar och jag vet inte vad. Husse greps lite av panik och gjorde sig i ordning för att trampa till affären och ladda upp med stinkisar och lite annat. Han frågade om jag kunde tänka mig att agera ledkatt så han inte skulle gå vilse i den kommande stormen. Jag totalvägrade. När husse kom hem från affären var han helt stukad i kroppen och påstod att han sprungit ikapp med två isbjörnar och en struts. Jag gjorde då klart för husse att nu fick han inte dricka mer hostmedicin.

Hutter

Jamarns så kallt det var i morse. Husse påstod att det var -4,5 men jag hävdar bestämt att det var minst sjuttifemton minusgrader. Det var ju isbjörnar som ringde på dörren och ville komma in för att värma sig. Givetvis körde jag ut dem igen, det räcker med en brölande individ här hemma.

Husse tog ett foto på väg till sitt jobb, för att visa hur vitt och otäckt det var ute. Som om jag inte kunde se det igenom fönstret. Pffft.

Vad nu då?

Jama om att jag blev snopen i morse när husse påstod att det var snö ute. Självklart misstrodde jag honom och trampade upp till mitt kära fönster för att se att husse lurades. Det gjorde han inte. För att verkligen kontrollera läget, så krävde jag en promenad. Husse ställde upp ovanligt villigt, vilket gjorde mig lite fundersam, hade han något fuffens på gång. Men så var det inte, han ville bara ha lite egentid med undertecknad katt. Det var jamarmysigt ute  i solen, trots det otäckt vita och bäst av allt var att mitt hörn var nästintill snöfritt.

Burr, lite kyligt om tassarna tycker jag.

Nästan snöfritt vid mitt kära hörn.

Solen sken och det var jättemysigt ute.

Så har vi en tråkig nyhet också, fast det är inte så allvarligt som det låter. Husse fick precis meddelandet från wordpress att han fyllt sin kvot med bilder och måste skaffa större utrymme. Tyvärr kostar det pengar som vi inte har. Så bli inte ledsna om det inte kommer med bilder på en tid nu. *suckar*