Kringgående manöver

Ibland, eller rätt ofta, så händer det att vi möter tvåbeningar när vi är ute på patrull. Ibland anser jag då att situationen kräver lite vaksamhet från vår sida och då gör jag en cirkulerande manöver. Husse har här hjälpt mig att rita en taktisk skiss över hur det hela går till. Memorera den gärna så ni har det till tass om det en dag skulle behövas.

Taktiskt skiss på mina manövrar. Hemligt! Bör hållas borta från skällisar.

Jag kommer då helt lugnt traskandes mot den lilla ön med buskar som finns på gatan. Jag väljer att gå till höger om buskarna, då jag ser en lömsk tvåbening som kommer från motsatta hållet och går rakt mot mig! Jag startar omedelbart krisplan-1 och gör en cirkulerande manöver på plats för att lura bort tvåbeningen.

Sedan går jag tillbaka i mina egna spår för att snabbt vika av till vänster om buskagen i en kringgående manöver och sedan gå i ett oregelbundet mönster för att lura eventuella förföljare. När jag ser att tvåbeningen befinner sig på precis andra sidan buskaget, så sprintar jag så fort det går, ut på andra sidan och kommer därför ut bakom tvåbeningen, som nu är helt förvirrad efter mina undanmanövrar.

På spaning i Jamhult

Det har inte hänt så mycket nytt i dag, så  jag tänkte visa hur en typisk kattspaning går till.

Spana försiktigt först åt ena hållet...

Sedan spanar man lite slött åt andra hållet...

Slutligen så vänder man ryggen till lite nonchalant. På så sätt kan man spana länge utan att bli upptäckt.

Ockupering av platser

En av kattens viktigare sysslor är att ockupera strategiska platser. Det gäller att vara snabb så man hinner innan sin människa. Snuffe har nu blivit något av en expert på det. Varje gång husse ska slänga sig i soffan och titta på tv, så kommer Snuffe som skjuten ur en kanon och piper så högt han kan. ”Miiiiiiieuw, miiiiiiieeeeuw…” låter det när han sprintar mot soffan. Helfestligt. Men det fyller ett syfte också. Husse börjar nämligen skratta varje gång och det ger Snuffe chansen att sno soffan innan han förstått vad som hänt.

Nåjam. I går kväll så ockuperade han sängen istället för soffan. Detta resulterade i att husse låg kvar som en stukad rädisa i soffan och jämrade sig. För att få Snuffe att flytta sig, det var ju uteslutet.

Så här säger kattens överlevnadsmanual:
Det viktigaste att tänka på när man tar upp sängen, är att lägga sig i mitten och inte vid kanten. Om du ligger vid kanten så kan det hända att din människa tror att det är okej att lägga sig där det finns plats. Se därför till att räkna ut var centrumet i sängen är och tag sedan plats. Detta gör att din människa kan försöka lägga sig vid kanten. Men detta slutar oftast med en kraftig duns och ett antal svordomar från golvet. Ignorera dessa och tänk på att det är bra för människors ryggar att ligga på golvet ibland. Så egentligen så gör du dom en tjänst.

Vadå flytta på mig? Hur menar du nu?

Olika goslägen

Vi katter är ju något av experter på att gosa. Det finns ju ingen normal varelse som tackar nej till en kelig kisse. Så jag tänkte undervisa i några goslägen som jag brukar använda.

"Handstrykaren" -Ja här använder jag huvudet kan man jama. Jag stryker med sidan av huvudet mot insidan av husses hand. Väldigt uppskattad.

"Snytingen" -Den här är jättebra att göra precis när någon tar en bild. Då det ser ut som om husse ger mig en snyting, så drabbas han ofta av akuta samvetskvall och bjuder på massor med godis och kel. Denna bild går även att använda på besökare till husse. Dom tror då direkt att jag får stryk hemma och då får jag ännu mer gos.

"Liggaren" -Den här är helskön att somna till. Man lägger sig tillrätta och väntar tålmodigt på att någon ska komma och stryka pälsen. *spinner* Ett varningens jam bara; ibland så kan man råka ut för en kamning när man ligger så här.

Detta var allt för den här gången. Då jag fotfarande vägrar att gå på koppelpromenad, så får jag göra det bästa av situationen. Nästa gång, då ska jag berätta hur jag skrämde vettet hur husse.

Tassen,
Sippo – Utbildad Gosolog.

Att spana

En av mina viktigare uppgifter som säkerhetskatt, är ju att spana och iakttaga  eventuella inkräktare på mitt revir. För att göra detta så är det viktigt att ha grundläggande kunskap.

“Undvik att lämna spår efter dig. Eventuellt kan du ha ett par hundfodral utanpå tassarna, så skällisarna får skulden för eventuella felsteg.”

“Det är väldans viktigt att smälta in i omgivningen på ett bra sätt. Här har jag kattomoflerat mig med ett löv så ingen ska se mig.”

För att verkligen vara underkåverkatt, så kan du försöka skälla lite som en hund av mindre storlek. Även kallad räkbete eller golvmopp. Var dock försiktig så inte någon förvirrad seniår kattnappar dig i tron om att du är hennes chiuwha-wha.

Skuggning

Efter det som hände i går, så har jag funderat allvarligt på att lära mig skugga folk och fä. Det är ju inte alla gånger som man har en stor buske att gömma sig bakom, eller ett träd att klättra upp i. Men jag måste erkänna, att det verkar faktiskt vara en rätt dum idé. Husse ger ifrån sig en sån stor skugga, att även den segaste skällis skulle hinna gömma sig. För att inte tala om de läten husse ger ifrån sig:*host host, snörvel, harkel, atcho* och “&”#% katt vi ska åt andra hållet” är bara ett par av lätena.

“Det här med att skugga var inte så lätt som jag trodde.”

Förutom denna intensivkurs i skuggning, så har det varit mest buskologi. Jag måste ju kolla att allt är klart inför det “otäckt vita” som lär komma snart. *ryser* Har även blivit rekommenderad av Wikki, att plocka fram halskydden till tassarna.

“Tjena grabbar. Har ni gjort er redo för det otäckt vita? Bra, bra.”

Att njuta

Något som vi katter är experter på, är att njuta av tillvaron. Jag tycker inte vi kräver så mycket för att bli nöjda. Vi är ödmjuka djur av naturen. *ahem*

I dag passade jag på att riktigt släpa tassarna efter mig i gräset. Husse var som vanligt måttligt road av att ta myrsteg runt området, men det fick han snällt finna sig i.

“Först behöver man en lagom stor gräsmatta. Storleken av en fotbollsplan bör räcka en stund.”

“Det är förjamat viktigt att ha rätt stil på tassarna när man går. Tassen bör sättas ned, försiktigt men bestämt. Undvik högar som vissa mindre kloka varelser har lämnat efter sig.”

“Om du har en människa i koppel, är det viktigt att snabbt visa vem som bestämmer. Annars kan människan börja ta sig friheter.”

“Hitta gärna en plats med lagom mycket gräs och fäll in benen. Nu är du redo att njuta.” (viktigt: kontrollera vädret först)

“När du vilat klart, så kom ihåg var platsen låg. På så vis slipper du slösa krafter på att hitta en ny nästa gång.”

“Hoppsan, hur hamnade jag här? Ibland så är det inte så viktigt var man vilar, bara man gör det med stil.”

Sippo,
förjamat bra livsnjutare på heltid.

Något är på gång…

Nu börjar jag faktiskt bli lite orolig måste jag jama. Husse ringde till stickisen idag för att boka tid. Jag skrattade tyst för mig själv, eftersom jag vet att det är Snuffes tur att bli stickad i nacken. *rys* Döm då om min förvåning när husse säger i telefonen “…ja han är åtta år…” Vad?! Hursa!? Min nosologiska instinkt varnade mig.

“Här ligger jag och funderar på husses tokiga tilltag.” *mutter*

1. Snuffe är bara 1½ år, inte åtta.
2. Husse har börjat titta lite oroväckande mycket på mig.
3. Husse pratar om försäkring av… uhm, gammal katt.
4. Jag kan inte minnas att jag är försäkrad.
5. Husse har varit lite väl gosig idag.

Alla dessa punkter ger en väldigt oroväckande bild av morgondagen. Det är jag som ska till stickisen. Igen! *snörvel* Men det jamar jag bara, att om det ska stickas nånstans så blir det i husses bakdel. Någon måtta får det vara. *fnyser*
Förresten är jag inte alls gammal. *dubbelfnys*

Så har vi ju varit ute och luftat pälsen lite. Eller jag luftade, husse stod mest och flämtade under ett träd. Jag är lite smått orolig för att han en dag ska bli misstänkt för att vara en snuskgubbe.

“Här kollar jag så husväggen inte håller på att rasa samman.”

“Måste ju undersöka från alla håll och kanter.”

“Då husse inte hade några medaljer att dela ut för mitt arbete, fick jag nöja mig med tredje klassens blomma i selen.” *mutter*

Jag passade även på att köra ett rejält gympapass när vi ändå var ute. Jag vill vara säker på att kroppen är i form för eventuell rymning. Annars så får jag nöja mig med att spänna musklerna.

“Det är viktigt att ta ordentligt med sats från ena hållet. Annars kan man fastna på rygg…”

“..så rullar man över mot andra sidan.”

“Efter rullningen så kurar man samman och slappnar av. Låt morrhår och svans falla mot marken och andas långsamt.”

“Det var allt från Sippo’s rullövning idag.”

Att skutta

Det är väldigt viktigt som katt att vara duktig på att hoppa och skutta. Det krävs mycket avancerad beräkningar och kalkyler för att göra det enklaste hoppet på ett snyggt och kattlikt sätt. Som tur är så är ju vi katter begåvade med ovanligt hög int-älli-gäns. Vi gör alla beräkningar i huvudet och sen så hoppar vi. Här är ett exempel på ett fulländat hopp.

“Först beräknar man avståndet och vindhastigheten.”

“Sedan skuttar man lite lätt upp på staketet. Det är väldigt viktigt att ha tassarna i rätt vinkel, beräknat av vindhastighet och jordens vinkel mot marskatterna.”

“Landningen måste också vara noggrant planerad. Annars blir det lätt att man rasar ner på andra sidan staketet.”

“Slutligen så kontrollerar man att alla tassar har ett stadigt grepp om målet. Passa gärna på att se lagom avslappnad ut. Det brukar imponera på människorna. Gäspa gärna.”

Resten av promenaden var utan några större nyheter. Jag prövade att lägga mig på ett träbord som stod och såg ensamt ut. Tänkte testa om det var så skönt som Katten Gustav säger att det är. Typiskt nog var det ingen sol ute, så den värme som han jamade om, den fanns då inte där. Självklart passade husse på att fota också.

“Det gäller att hålla pälsen snygg hela tiden.”

*kurr, kurr…*

“Hm, ser jag inte något där borta?”

“Väldans intressant må jag jama. Undra vad det kan vara…”

Känner mig blåst

Ja, bortblåst alltså. Husse lurade nämligen i mig att det var tolv grader varmt och solsken. Det hade han förstås rätt it. Men han glömde nämna att det var storm ute. Det är jättesvårt att tugga gräs i lugn och ro, när det blåser runt massa skräp i luften. Tänk om jag skulle få ett brunnslock i skallen. Men som tur är har jag ju min commando-katt utbildning som hjälper mig. Här är ett par bra tips för överlevnad.

“Först använder man sina kattologiska sinnen för att hitta ett tilltalande grässtrå.”

“Sedan anfaller man utan förvarning. Det gäller att få ett bra grepp från början så det inte smiter undan.”

Vi hann även med att kolla in lite träd och växtlighet. Husse har nämligen lite problem med att se skillnad på ett träd och en lyktstolpe. Annars skulle han talat om för mig när jag var liten kisse, att det inte går att klättra upp för lyktstolpar. Istället tog han foton. *fnys*

“Får man ett bra grepp med klorna, så är det här ett gyllene tillfälle att göra ett par tassdragningar upp och ner. Det ger bra träning för framtassarna.”

“Det finns så mycket i naturen som kan vara till nytta. Det gäller bara att veta vad man letar efter.”

“Det var allt för i dag kära vänner. Vi jamas snart igen.”