En artikel om Snuffefonden

Prinsessan Linnsens matte har skrivit en jättefin artikel om Snuffefonden som kommer finnas med i nummer 51 av Året Runt, som vi tror kommer ut om två dagar. Tant Karin var ju förbi här för längesedan och interjamade husse om Snuffefonden och om hur den uppstod och så vidare. Döm om min förvåning när jag ser ett foto på mig också – mig och husse. Så håll utkik efter den tidningen i veckan!

Snuffe och min svans

När Snuffe var nyinflyttad, så fattade han snabbt tycke för min svans. Han blev lite väl förtjust i den tycker jag.

Tänkte på Snuffe

Minns när Snuffe var nyinflyttad.. Jamarns vad man fick slita för att vårda pälsen på honom.

En gammal bild på Snuffe

Husse har försökt kämpa vidare med sitt fotoalbum idag, men nånting blev lite fel. Helt plötsligt säger det där internetet att det inte vill ha med husse att göra, utan att det tänker strejka. Som tur är verkar det bara gälla för husse, eftersom jag fortfarande kan blogga.
Nåjam, här är en bild på Snuffe, som vi hittade i ett album.

Här har Snuffe precis lärt sig att husse är ofarlig. Efter att han förstått det så ville han alltid vara med husse på toa. Något jag själv fortfarande gillar.

En bild från gamla bloggen

Husse tittade på gamla bloggbilder igår och hittade då den här fina bilden.
Vi saknar dig, Snuffe.

Dåligt väder=Minns saknaden av Snuffe

Visserligen gör vi det även då det inte är dåligt väder. Men när det är grått och trist ute, så flyger gärna tankarna åt ett och samma håll – Regnbågslandet.
Men tack vare Snuffe’s vänner, så skapades Snuffefonden och det värmer våra hjärtan.

Snuffe som vaktkatt

Jo asså, de’ va’ så här va… Sippo var upptagen med annat och kunde inte sitta som vaktkatt. Då fick ja’ rykka in å jälpa husse me’ datårn. Man måste ju ställa upp.

Ingen fara husse, ja' vaktar dig.

Stör mig inte, jag är upptagen. *gäsp* Znark...znork...

Efter avklarat vaktpass, gick ja' å la' mig igen. Väl medveten om att ja' gjort min plikt som vaktkatt.

Vi svälter

Ack å ve’ hur kan detta få ske? *djup suck*
Alltså, vi katter håller tamigjamaren på att svälta ihjäl. Husse har nu äntligen börjat ge oss av den nya och godare maten. Problemet är bara att husse portionerar ut den i väldans små mängder. *knorr* Hur ska en stackars commandokatt respektive säkerhetskatt, kunna bli mätt på endast en full matskål med torrisar? Jag bara undrar! Som tur var så drev denna hunger, Snuffe till att ta saken i egna tassar. Själv övervakade jag det hela från klätterställningen rummet intill.

Hm, va' ere ja' ser? En obevakad matpåse!

Kan det vara... *nosar* Minsann! Luktar det inte Kunglig Kanin?!

Förjamade matpåse! *fräser* Men öppna dig då! *bita bita*

Husseeeee, ja' svelter juh. *krokodiltårar*

Hah! Ja' visste vel att han skulle smelta av mina sorgsna ögon.

Sippo: Bra jobbat lilla gräshoppan. Min din träning har bara börjat. Snuffe: Eh, va? *rap*

Uteplatsen

Var på uteplatsen och sträckte lite på svans och tassar. Snuffe försökte sig återigen på tricket att gå på snö. Funkade lika bra som sist och plötsligt hade han snö upp till magen. *hehe* Själv var jag ju cool och satte mig under mitt favoritbord och tittade på omgivningen. Det hade varit rätt perfekt om det inte varit för en viss katt som stånkade och pustade en bit bort. Till slut så gav han upp och hoppade upp och satte sig på fönsterblecket istället.

Här under är man trygg fall det kommer ner massa otäckt vitt och eventuella fallande katter.

Här uppe e're' inte så kallt om tassarna. Fast det känns lite leskigt här uppe. *morrhårsdarr*

För att ingen ska tro att jag är helt okänslig, så visar jag när jag utför en säkerhetskontroll på snömassorna, så inte Snuffe skulle göra sig illa.

Snuffe jamar igen.

Ja’ följde me’ husse å Sippo ut på uteplatsen ida’. Den är utomhus. *nickar viktigt* Husse passade på att filma mig lite när ja’ utfördigade en nosologisk undersökning.