Beslutet är fattat, nu är det bara väntan kvar

Efter att ha talat med Valla Djurklinik idag och även andra personer som är insatta i det här. Så har vi kommit fram till att Sippo ska få somna in ikväll. Jag fick veta att även om han skulle få blodtransfusion och intensivvård, så skulle det inte ge mer än någon månad. Visst vill jag ha en månad till med honom, men inte på hans bekostnad. Jag har fått stöd i beslutet och jag känner att det är det bästa av flera tragiska beslut.

En dag ska jag göra en minnesfilm om honom, precis som jag gjort med Gibbe och Snuffe. Men trots att det kan ha gått en tid, så är det fruktansvärt jobbigt ändå. Så jag lär nog inte kunna fixa det den närmaste tiden.

Sippo vid sitt favorithörn

Sippo tvättar skägget på mig.

Sippo och Viska.

Sippo och Viska ligger och myser på tvättmaskinen tillsammans.

Jag håller Sippo i famnen.

Sippo i min famn.

Sippo ligger på en takbjälke under ett ”cykelgarage”.

Sippo och Elvis kramas. Sista natten tillsamman.

Sippo klättrar på stol.

Närbild på Sippo som kattunge i Åkersberga.

Sippo i Åkersberga.

Sippo i papperskorgen.

Sippo och Elvis busar.

Sippo & Elvis i mitt gamla rum i Åkersberga.

Sippo i plommonträdet-

Sippo klättrar i plommonträdet i Åkersberga.

Sippo i plommonträdet i Åkersberga.

Sippo och Elvis på tomten i Åkersberga.

Sippo äter glass.

Liten Sippo, när han var nyinflyttad hos mig och Elvis 2001.

Vilka vänner jag har

Jag är alldeles rörd av allas tass och tumhållning för mig. Så pågår ju dessutom en insamling för min veterinärvård nästa vecka, då vi ska få svar på om den äckliga antibiotikatten har gjort någon nytta. Det hoppas jag verkligen den har, för den smakar blörk!

Jag fick dessa meddelanden på Facebook.

Jobbigt nu, men fick en promenad

Även Tindra känner av pressen efter veterinärbesöket. Hon ville inte ens ligga och gosa med husse.

Här har jag dragit mig undan lite för att försöka få lite vila. Att få en kamera uppkörd i nosen hjälper inte!

Viska höll sig borta jättelänge. Hon vägrade att komma ut ur garderoben i flera timmar. Men till slut kom hon fram och lade sig högst upp i klätterträdet.

Man måste pröva alla sovplatser. Det kan ju finnas en som är bättre än den innan.

Hellu.

Suck. Jam känner mig inget vidare, husse.

Inget vidare alls.

Igår kväll låg jag bara på vardagsrumsbordet och sov. Jag ville inte vara själv för första gången på flera månader.

Viska passade på att hälsa på när jag ändå låg där.

Zzzz…

Men så köpte husse hem Gold Gourmet tonfisk och det slank ner i magen rätt bra! Mums!!

Efter att husse varit till affären och köpt hem fler burkar tonfisk, så ville jag ta en promenad.

Självklart ville jag kolla mitt kära favorithörn.

Kolla! Allt är till mig säger husse. Fas självklart delar jag med mig. Speciellt från den skålen där husse kletat i antibiotikatt!

Jag har tyvärr tråkiga nyheter

Kära vänner, jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Jag har varit på Valla Djurklinik ikväll för att jag har ätit så dåligt senaste månaden. Det visade sig att jag gått ner 0,9 kg på en månad och det är väldigt mycket för en katt. Det togs en massa blod från mig, flera rör faktiskt och vettisen klämde och kände på mig.

Efter en stund fick vi svar på proverna och de var inte så muntra. Mina njurar, som tidigare försämrades, har kanonfina värden och det har min lever med. Däremot så hade jag visst alldeles för högt värde av vita blodkroppar och för lågt av röda. Detta tillsammans med dålig i magen och kraftig viktminskning, tyder ofta på tumör. Vettisen tog ultraljud på mig, trots mina ljudliga protester, men kunde inte hitta något.

Jag ska nu äta antibiotika i någon vecka och sedan ska jag tillbaka för att se om det gjort nytta. Håll tassarna.

Fina Wikki, som vi känt i många år, skrev ett fint inlägg om dagens händelser.

Jag har blivit mager

I dag så kom städhjälpen hit och städade tillsammans med husse. När dom var klara så började hon klappa mig och känna på min mage och då sa hon att jag blivit mager. Hon kunde känna ryggraden till och med. Husse blev jätteledsen, för han tyckte nämligen också att jag magrat men sedan tänkt att han kanske bara var orolig för min mage och inbillade sig. Men så var det ju inte nu. Så husse ringde Valla och fick en telefontid på fredag med vettisen. Så vi får se vad hon säger då.

Det underligt om man magrar här hemma när det inte finns en gnutta mat i skafferiet? F’låt? Jaha, det är städskrubben jag är i nu. Ups.

Tror det blir bättre

Jam tror minsann att min mage har börjat bli liiiite bättre faktiskt. Visserligen föredrar jag fortfarande golvet framför lådan, men tydligen gör det inte så mycket för husse klappar mig på huvudet och jollrar om hur glad han är över skiten. Jag fattar inte ett smack.

Aj aj aj

Jam så ont jag fick idag. Jag låg som bäst och sov i soffan då jag kände att det började uppstå ett nödläge i rövpartiet. Eftersom jag vet av erfarenhet att det gör jamaront att gå på lådan, så sätter jag mig ju nu mer på golvet. Problemet var att den här gången hjälpte det inte. Det gjorde så ont där bak att jag skrek i högan sky, sen gick jag och gömde mig. Men så kom husse och klappade och tröstade mig. Han sa att det snart ska bli bättre och att han visste hur ont det kunde göra. Tur att det inte gör det jämt, för det här vill jam inte vara med om igen. *ryser*

Husse har talat med vettisen

Husse snackade med vettisen på Valla idag och hon sa åt husse att köpa skokost till mig.. eh, skonkost heter det visst. (Puh! Blev orolig över att behöva gnaga på en gammal skosula.) Så husse har beställt hem den nya maten och den borde komma nästa vecka. Både husse och vettisen tycker nämligen att det är dumt att tvinga stackars mig in till Valla och hon ville helst inte behöva söva mig och köra ner en kamera! *gulp* Blir alldeles svettig om tassarna bara jag tänker på det. Men nu kanske husse lugnar ner sig lite.

Husse har nämligen nått det stadiet då han springer runt i lägenheten en gång i halvtimmen och nosar som den värsta blodhunden. Han vill nämligen upptäcka eventuella ‘olyckor’ så fort som möjligt. Jag försökte förklara för honom att jag inte lämnar olyckor riktigt så ofta, men han lyssnar inte på en klok katts jamande.

Inget vettisbesök, säger du? TJOHOOO!!

Det slutar ju inte

Uschjam, nu har det hänt olyckor igen och så kräktes jag till och med. *slokande morrhår* Jag gömde mig bakom gardinen igen och skämdes, men då kom husse fram och gosade med mig tills jag kom fram för då kändes det inte så farligt. Vettisen ska ringa husse imorgon och prata om mig. Jag vill inte in till vettisen. Jag hatar att åka bil. *tyst jämmer*

Suck…

Fick min Fortiflora idag

Äntligen lyckades husse ta sig till till stan och hämta Fortiflora hos sin moster. När han kom hem så hade han även varit på apoteket och hämtat ut Semintra som jag ska ha på morgonen. Så fort jag hörde husse prassla med en påse Fortiflora så skuttade jag upp på diskbänken och försökte tjuväta lite. Efter en vääääldigt lång väntetid så fick jag lite torrisar med Fortiflora ovanpå. Det var smaskens. Efteråt blev jag så glad att jag återgick till min vanliga sovplats uppe på tvättmaskinen. Husse blev så glad över det att han genast skulle komma fram och pussas, så det blev ett puss & kramkalas.

Nu hoppas vi på att min mage blir bättre så man kan börja gå på lådan igen istället för att använda golven…

Min ena favoritplats i hemmet.

Kurr kurr.

Kurrrrrr….

Slick…

Puss på dig husse.