En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Ultra-katten

Jag har funderat lite i dag, på det som hände i går. Det blev ju lite otäckt när jag var tvungen att riskera svansen för att rädda husse. Men trots min heroiska insats så fick jag inte ens en bit kattgodis när vi kom hem. Tror inte det hade lika mycket med elakhet som med glömska att göra. Ibland glömmer husse diverse saker. En gång åkte han till macken för att lämna in en film. Med sig i bilen hade han då bara en soppåse. Filmen låg kvar hemma på hatthyllan.

Detta har fått mig att fundera på att byta ut commando-katten mot Ultra-Katten och gå ut om nätterna för att förhindra brott. Som hjälp har jag mitt ultra-jam och min ultra-fega partner, Snuffe.

160920091143
“Ultra-Snuffe skulle nog göra mest nytta om jag kastade honom i skallen på eventuella skurkar.

Då skulle människor och djur kanske bli så tacksamma att dom bjuder mig på lite kattgodis och andra godsaker. Jag skulle då inte tacka nej till en räka eller tre. Visserligen kan det bli lite problem när kvarterets lokala igelkottar ska betala mig med uppspydda maskar. *örk*

Fast först måste jag fixa till en kostym som jag kan gömma mig bakom. Annars blir det så jobbigt när jag är ute med husse, om alla ska komma fram och be om en tassograf.

160920091141
“Jag tror jag ska kalla mig för Ultra-Katten. Allt ska ju vara så ultra i dag. Fast först måste jag vila lite.”

16 september, 2009 Posted by | commandokatt, Snuffe | Kommentarer inaktiverade för Ultra-katten

Överfallen

Hade precis kollat grannhuset efter min magkrafsare, men hon var fortfarande inte där. Jag fick nöja mig med en ersättare som kom och klappade mig. Husse hade nämligen äntligen insett att jag tänkte då inte röra på mig innan jag blivit magkrafsad och gosad med.

På vägen hem så stötte vi på en ilsken grannkatt. Först tänkte jag ignorera skrället eftersom han alltid morrar åt mig. Men så kunde jag inte låta bli att nosa lite. Plötsligt fick kissen frispel och anföll mig. Det blev ett faslig liv när vi jamade och fräste åt varandra. Om det inte varit för att husse hållit tag i kopplet så skulle jag minsann visat var kattlådan skulle stå. *fnyser*

Det slutade med att jag vann. På sätt och vis. Min utbildning som commandokatt tog över och jag intog snabbt grundställningen för busko-rate, “den lugna kattens väg”, kan man väl säga. Det betyder att jag låg bakom en buske och glodde ilsket tills katten masat sig iväg. Ibland så är det bäst att slåss på det tysta sättet.

01082009780
“Ibland vinner man krig utan att slå ett slag.”

Man kan säga att jag hämtade mitt lugn från katt-chi. Det är den inre styrkan hos oss katter som övar katt-rate, “öppen tass”. Först trodde jag att katt-chi var en överkurs av atscho, men så var det ju då inte.

1 augusti, 2009 Posted by | överfall, commandokatt, gos och kel | Kommentarer inaktiverade för Överfallen

Lugna tassar

Idag har jag tagit igen mig mest. Var lite sugen på promenad på morgonen, men husse hade så brått iväg att han ignorerade mig. *fnys* När han sen kom hem så var jag inte sugen på promenad alls. Det hade nämligen börjat blåsa och komma otäcka moln. Så det blev en dags vila i kattransporten. Men det tycker jag att jag förtjänar, eftersom jag lyckades rymma från husses “kattsäkra” konstruktion igen.

image
“Skulle det där hålla en tränad commandokatt inne?” *fnyser föraktfullt*

Gammelhusse var nämligen här och hälsade på i veckan och då passade dom på (igen) att försöka kattsäkra uteplatsen. Men det går inte att spärra in en tränad commandokatt, det jamar jag bara. Samma dag som dom fick upp “taket” så listade jag ut har man bäst rymde. *hehe*

Katten Sippo – Husse: 1-0

image
“Kom an då husse, så går vi en match till” *boxa, boxa*

16 juli, 2009 Posted by | commandokatt | Kommentarer inaktiverade för Lugna tassar

Känner mig blåst

Ja, bortblåst alltså. Husse lurade nämligen i mig att det var tolv grader varmt och solsken. Det hade han förstås rätt it. Men han glömde nämna att det var storm ute. Det är jättesvårt att tugga gräs i lugn och ro, när det blåser runt massa skräp i luften. Tänk om jag skulle få ett brunnslock i skallen. Men som tur är har jag ju min commando-katt utbildning som hjälper mig. Här är ett par bra tips för överlevnad.

Sippo spanar in grässtrå
“Först använder man sina kattologiska sinnen för att hitta ett tilltalande grässtrå.”
Sippo äter gräs
“Sedan anfaller man utan förvarning. Det gäller att få ett bra grepp från början så det inte smiter undan.”

Vi hann även med att kolla in lite träd och växtlighet. Husse har nämligen lite problem med att se skillnad på ett träd och en lyktstolpe. Annars skulle han talat om för mig när jag var liten kisse, att det inte går att klättra upp för lyktstolpar. Istället tog han foton. *fnys*

Sippo klöser träd
“Får man ett bra grepp med klorna, så är det här ett gyllene tillfälle att göra ett par tassdragningar upp och ner. Det ger bra träning för framtassarna.”

Bra bild på Sippo
“Det finns så mycket i naturen som kan vara till nytta. Det gäller bara att veta vad man letar efter.”

Sippo går in
“Det var allt för i dag kära vänner. Vi jamas snart igen.”

31 mars, 2009 Posted by | commandokatt, manual | Kommentarer inaktiverade för Känner mig blåst

Jag som vaktkatt

002 Här är då jag som vaktkatt. Som utbildad commando-kisse, så måste man vara beredd på annorlunda uppgifter ibland. Att vakta husses illaluktande fotpråmar, är en av dom.

Den egentliga orsaken till att jag vaktar dom, är förstås att husse inte ska kunna smita ut igen utan mig. Jag vill också vara ute i friska luften. Fast med tanke på artikeln vi läste idag, så är jag glad över att vara huskatt.

001

Här ser ni även katten Snuffe, i full gång med att sniffa på husses matkassar. Husse kom hem från affären med två fulla kassar som han ställde på golvet. Sen gick han för att hälsa på Snuffe och mig, men Snuffe smet bara rakt förbi och anföll kassarna på direkten. *hehe*

15 augusti, 2008 Posted by | commandokatt, Snuffe | Kommentarer inaktiverade för Jag som vaktkatt