Stopp å belägg!

Grälen med grannkatten på uteplatsen börjar bli allt värre. Igår hade jag precis gått in för att dricka lite vatten, då jag plötsligt hör ett fasligt liv från uteplatsen och Viska kommer intassande med flaskborstsvans och springer och gömmer sig. Jag sprang genast ut på uteplatsen för att försöka lugna ner situationen. Men ett myndigt jamande så förklarade jag att grannkatten allt fick se till att sköta sig om hon skulle komma på besök och inte hålla på att reta upp stackars Tindra.

Då blev hon helt plötsligt döv och jag tassade ända fram till staketet för att jama lite tydligare i örat på henne så hon skulle göra. Utan förvarning så kom en tass farande genom staketet och började vifta åt mig. Jag blev alldeles paff och började morra åt henne, men så kom husse och bad oss att komma in. Jag sa inget den här gången, men nästa gång hon kommer fram för att bråka, då ska jag knyta ihop morrhåren för henne!

Hallå där! Nu får du faktiskt lugna dig lite.

Aj! Slåss inte!

Är det så du ska ha det?! Vänta bara ska du få smaka på tassen!