Äntligen

Äntligen har husse slutat skälla på mig när jag är vid datorn. I går var det så trevligt att jag till och med fällde ihop tassarna och somnade lite. Men bara lite, jag var ju tvungen att hjälpa husse skjuta massa otäckingar på skärmen.

Pew! Här visslar kulorna runt morrhåren! Pew! Pew! Pang! Där fick du.

Tindra jamar – Kurr

Här ligger man verkligen bra. Husse gosar med min mage och pussar mej på huvudet. Kurr.

Tindra jamar – Min present till husse

Husse har varit lite hängig i dag.  Så då tänkte jag pigga upp honom med en present, för att visa hur mycket jag tycker om honom.

Titta husse, en kattång med löv i.

Jag svelter…

Det e med mina egna tassar som ja’ lemnar detta meddelande. Hur ska jam kunna jobba när jam svelter ihjäl så att hjärnan inte fungelerar längre? Om jag kanske tittar riktigt sorgset på mackorna, så får jag kanske en. Fast bara kanske.

Så hungrig…

Elakt förtal

Husse skrev ett inlägg i kattgruppen på Facebook, där han är elak mot mig. Får man verkligen göra så? *slokande morrhår*

Med detta så gör vi en Gustav; vi önskar alltså alla en trevlig helg.

Argh! Mjau mjau mjau. Mrrreeeeeow! MREEEEEEEOW!! Detta ackompanjerat med persiennharpa är min ena kisses absoluta favorit för att påkalla husses uppmärksamhet. Alternativt ställa sig rakt över tangentbordet och visa röven. Vad vill då denna envisa kisse? Jo, han vill att husse ska öppna balkongdörren så att han kan få känna ”den svala brisen” i pälsen.

Strunt samma att husse snart får sitta med lovikkavantar, fårskinnstofflor, en norrländsk mössa (med en sån där stor sabla boll på högst upp som gör att man riskerar få slagsida om man lutar på huvudet), samt skoteroverall för att inte frysa ihjäl.

Det märkligaste av allt är att sagda kisse plötsligt ändrar sig angående uteplatsen och väljer istället att gå in. När man då stänger dörren så tar det cirka 37 sekunder innan han är igång igen och man får öppna.

Nu sitter han där vid dörren och försöker bestämma sig om han ska in eller ut. Personligen tror jag att han sitter där med öppen dörr för att jag ska bli sjuk och inte kunna protestera när han och tjejerna har kattmynteparty för hela kvarterets kattelit…

Men ursäkta dårå…

Återigen blev jag anklagad för att vara i vägen.  Jag känner mig väldans kränkt och stött… och sårad över denna helt falska anklagelse. Kan inte förstå varför husse påstår att jag är i vägen, det är jag väl inte alls det?

Jag är inte alls i vägen!!

Fine! Då lägger jag mig väl här på tvättmaskinen istället. Vadå du ska tvätta nu? NU ???

Tindra jamar – Håller husse sällskap

Husse såg så ensam ut där han satt vid datorn, så jag bestämde mig för att göra honom lite sällskap. Till skillnad från Sippo, så springer jag inte framför skärmen hela tiden och har ner webbkameran å sånt. Nä, jag föredrar att ligga på husses arm istället å bara spinna.

Zzzzz…Zzzzzz…

Zzz… Huh? Vad e det som händer? Får man inte sova ifred här, va?

Jaha, du ville ta en bild bara. Okej då. *klick* Åh, det blev ju rena idolbilden juh.

 

Viska jamar – Sch, vi myser

Ser du inte att vi e upptagna, husse? Schas på dej, du stör.

Kurr kurr.

Tar tass om husse

Min husse mår inte så bra i dag. Han klagar på illamående och inte ens en bra film piggar upp honom. Självklart agerar jag stödkatt och ser till att husse har det bra.

Såjam husse, lita på doktor Sippo bara.

Schårnalist

Kan ni tänka er att det var en schårnalist här och interjamade husse och mig? Visserligen känner vi ju henne genom Prinsessan Linnsen – men ändå. Självklart tog hon flera kattiljoner bilder på mig… och husse. Så frågade hon om hur Snuffefonden uppstod och bad om bilder på Snuffe.

Men hallåjam? Varför fotar du inte mig längre?

Puhjam. Det tar på krafterna att bli fotat hela tiden.