En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Lite osams

Det råder för tillfället lite osämja här hemma. Det är så klart maten vi är osams om. Jag ville nämligen smaka av Tindras mat och Tindra ville smaka av min, så vi bytte helt enkelt matskålar med varandra. Husse blev lite purken och skuffade oss till våra egna matskålar igen, men så fort han vände sig om, så bytte vi tillbaka. Då blev han helgrinig och började skälla på mig.

Husse: Sippo! Du ska äta ur din skål och Tindra äter ur sin! Förstått?!
Sippo: Mjau! Mjau! Jag är väl inte dum i skallen heller?
Husse: Men gör då som jag säger!
Sippo: Vadå, har du sagt nåt?
Husse: Jag sa ju nyss åt dig att äta ur din egen skål och inte ur Tindras.
Sippo: Men om Tindra äter min mat, måste väl jag få äta hennes, eller diskriminerar du mig kanske?
Husse: Nej, jag diskriminerar inte. Men Tindra är så försynt att jag vill inte skälla på henne.
Sippo: Nähä! Men mig kan du minsann skälla på, va?! Tror du inte att jag har några känslor alls din buffel?!
Husse: Men snälla Sippo, jag vill bara att du äter ur din egen skål ju. Det är ju för dig jag har köpt maten.
Sippo: Försök inte byta ämne här nu. Vi diskuterade diskrimineringen av mig.
Husse: Det gjorde vi inte alls och du är fortfarande inte diksr… diskrumi… diskriminerad.
Sippo: Det är jag visst det. *slokande morrhår*
Husse: Neeeeej! Du är inte alls diskrimoniterad! *stampar*
Sippo: För all del, jag förstår nog att du inte tycker om mig längre, nu när jag blivit vuxen är jag så klart inte söt längre. *morrhårsdarr*

Min sista kommentar där, satte full fart på husse. Tyvärr inte på det sättet jag ville. Jag hade hoppats på att få ett rejält skrovmål av Tindras torrisar, men istället så ställde han undan all mat och förklarade att då blir det ingen mat alls förrän på kvällen. Trots idoga protester från Tindra och mig, ligger nu alltså matskålarna inlåsta, helt utom räckhåll för en hungrig katt… *suckar* Fast jag kan trots detta, ändå inte låta bli att krypa upp på skrivbordet och lägga mig intill husses arm när han sitter vid datorn. Jag kan helt enkelt inte vara långsint.

Annars var husse och jag ute en kort sväng och kontrollerade mitt favorithörn och morrade lite åt grannkatten. Men det var lite otäckt med sån där dum fråst på marken, så jag ville snart in igen.

Burr. Det var allt lite kyligt om tassarna.

Slutligen vill vi önska alla våra vänner ett Gott Nytt År!
Så syns vi på festen

Var nu snälla mot varandra.

31 december, 2011 Posted by | Okategoriserade | , , , | 32 kommentarer