En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Tindra jamar – Ett helt år!

Med allt som hänt sedan husse jobbat med Snuffe’s minnesfilm, så hade han glömt bort mej lite. *sloksvans*
Det var först när husse började fundera lite som han kom på att han glömt något. När han tittar i bloggen, så ser han att det idag är exakt ett år sedan ja’ flyttade hit. Tänk, ett helt år!

Ja’ har fått vara me’ om så mykke spennande saker här hemma, att ja’ inte vet va’ ja’ ska berätta om. De’ enda som egäntlien betyder nåt, e att husse axepterade mej som ja’ va’, å inte krävde omedelbart gos eller att ja’ skulle kåmma springandes för att han rassla me’ godisburken. De’ finns ju dom som hemtar en kisse på ett katthem å sen bara lemnar tillbaka den efter en vecka, för den inte ville leka, utan ligga å jömma sejj under sengen. Precis som ja’ gjorde för ett år sedan.

Dagen till ära så serverades det Sheba vitfisk – torsk. *slick om nosen*

Tindra: Hörru din buffel, maka på dej! Sippo: Vadå buffel?? Tindra: Du har bordschick som en sån. *fniss*

22 oktober, 2011 Posted by | Okategoriserade | | 30 kommentarer

Stödkatt

Husse somnade till i soffan i morse. Det är förvisso inte så ovanligt, då han sover bättre där än i sängen. Men den här gången hade han massa otäcka mardrömmar.
Han berättade om en dröm där världen höll på att slukas av en gigantisk våg… Eh, tsönami, heter det visst, och att vi katter kom bort från varandra. Husse sprang runt i huset och letade efter mig och Tindra, men kunde inte hitta oss. Då kom en tvåbening och skrek åt husse att alla var tvungna att evakuera, men husse vägrade. Då kom det dummisar och släpade bort husse, som skrek som en galning att han inte ville åka utan oss katter.När den otäcka drömmen var över, så kom det flera andra.

Vi finns alltid hos dig husse.

Så när husse väl vaknade i soffan, så var han väldigt hängig och kände sig som en skurk. Jag jamade till honom att det bara var en otäck dröm, sedan började jag tvätta honom ordentligt. Han hade svettats jättemycket när han drömde.

Efter att ha druckit sjuttifemton koppar kaffe och kedjebolmat lite, så blev husse lite lugnare. Då passade jag på att begära en liten promenad. Husse var lite osäker, då vädret inte såg något vidare ut, men jag stod på mig och till slut kom vi ut.

Jag märkte rätt snabbt att husse hade rätt angående vädret, så det blev en snabbkoll av omgivningen och tur var nog det, för att grannkatten hade varit framme och nosat på mina buskar och min favoritbänk. Visserligen gick de bara förbi när de skulle in, men ändå…

Men husse, jag MÅSTE nosa här. Det luktar grannkatt ju.

 

22 oktober, 2011 Posted by | Okategoriserade | , , | 6 kommentarer