En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Vettisbesök…

Idag skulle jag ju in till Valla Djurklinik för en undersökning. Jag har ju haft lite… *ahem* magproblem. Jag visade honom runt i hemmet (igen) men Tindra lös med sin frånvaro. Hon var inte alls sugen på att hälsa på gammelhusse. *suckar*

Så här lugnt började dagen.

Notera bölden i sängen.

Tindra: Men ja' jillar inte besök ju... *darr*

Plötsligt slängde husse dentisar omkring sig och flera av dem hamnade då i transporten, som jag så godtroget gick in i. Sen hördes en smäll och jag var fångad. Nu var det så att husse försökte fota mig igenom takluckan som fanns och utbildad commandokatt som man är, så passade jag på att göra ett utbrytningsförsök.

Men hjäääälp!

Uff. Jag vill inte vara här, husse. *böka, krångla*

Till slut lyckades jag faktiskt rymma, och tur var väl det. För när gammelhusse frågade varför husse tryckte in mig i transporten redan 11:45 så sa husse; ”men vi ska ju vara där klockan 12”. Då svarade gammelhusse vänligt att tiden var bokad till klockan 13 och att jag kanske borde få vara en fri katt tills vi åkte. Jama om att husse skämdes! Till slut var det dags att åka igen och återigen lyckades husse få in mig i transporten. *mutter* Men jag sjöng klagosånger hela vägen in till Valla Djurklinik, för att verkligen visa vad jag tyckte och tänkte. Kattplågande drumlar!

Men till slut var vi då framme och vi fick träffa vettisen. Vet ni, det var samma tjej som lät Snuffe få somna in förra året och hon kände igen oss. Tyvärr lider ju husse av alzheimers när det gäller ansikten, så först när besöket var över frågade om det var hon som skötte om Snuffe, och det var det ju.

Uschjam vad det är läskigt här. Du lämnar väl mig inte, husse?

Men släpp mig för katten din tokiga vettis. Men släpp då!

Först togs tempen och det gjordes genom att sticka in en termometer i röven på mig! Jag är kränkt!
Efter en stund så kom en annan vettis in och lyssnade på mig med en sån där mojäng som läkare har. Helt plötsligt skulle även hon peta mig i röven, men då blev jag riktigt ilsken och fräste ifrån på skarpen. Men vettisen meddelade att mina analsäckar (uäck) inte var trasiga. Hade det inte räckt med att fråga undertecknad katt bara?
Sen togs det flera kattiljoner liter blod också, för att kolla mina njurar och sånt.

I väntan på provresultaten... *suckar*

Husse tog en bild av en bra text som han läste medan han väntade på proverna.

Proverna visade att jag var frisk som en ungkatt, jag fick även mycket beröm för att jag var i god form och hade en vacker päls. *stolt*
Allt som allt tog det ungefär två timmar, hälsar husse. Även på vägen hem sjöng jag för full hals, för nu hade jag hemlängtan.

Så var man äntligen hemma igen, med ett stentufft bandage runt tassen.

15 september, 2011 Posted by | Okategoriserade | , , , | 32 kommentarer