En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Lite sorg

I dag har det inte hänt så mycket här hemma. Husse var uppe en sväng vid sextiden på morgonen men gick och la sig efter en timme igen och har sovit bort hela dagen. Kanske har det att göra med det sorgliga som hände igår.

Katten Mjurre har ju fått vandra till Regnbågslandet nu efter att ha fått leva femton fina år bland oss människor.

Även om jag inte kände Mjurre lika bra som jag känner exempelvis Gustav, så kändes det ändå som ett slag i magen när vi läste om det sorgliga. Det är för att vi katter och kattmänniskor, vet ju hur ont det gör att förlora en livskamrat.

Så vi har tyvärr inte så mycket mer att jama, annat än att du är saknad och aldrig glömd. Du har lämnat dina gamla ben här på jorden och springer med en ungkattsben runt uppe i Regnbågslandet och jagar sork och möss och det skänker tröst till oss som fortfarande går runt här på jorden och saknar. Denna dikt passar så väl in här.

20 juli, 2011 - Posted by | Okategoriserade | , ,

14 kommentarer

  1. Det var så ledsamt att höra om Mjurre. Vi förstod ju genom Wikkis blogg att han varit sjuk länge, men ändå är vi glada åt att han mådde såpass bra som han gjorde och fick uppleva sol, värme och Landetluft en sommar till. Kurr och burr.

    Kommentar av Findus, Isak och Rasmus | 21 juli, 2011

    • Det är ju alltid ledsamt när en kattkompis går bort. Vi har ju sådan nära kontakt till varandra om jag så jamar. Men Mjurre fick verkligen ett fint avslut, ett sånt som alla djur borde få i slutskedet av livet.

      Kommentar av Katten Sippo | 21 juli, 2011

  2. Tack Sippo och Tindra! Stöd från vänner gör sorgen lättare att hantera, även om tårarna flödar emellanåt. Hur mycket man än vetat att detta skulle ske så är man aldrig helt redo! TassKram Wikki

    Kommentar av Wikki | 20 juli, 2011

    • Man kan aldrig riktigt förbereda sig för en sån här händelse. Hur skulle man kunna förbereda sig på att förlora en familjemedlem?

      Kommentar av Katten Sippo | 21 juli, 2011

  3. Skönt ändå att ha varit älskad, och att Mjurre fick uppleva solen, värmen och sommaren innan han gick bort. Förstår att sorgen efter Snuffe kommer tillbaka på nytt och närmare igen. Tänker på er och Mjurres närmaste. Tröstbuffar

    Kommentar av Dui och Deco | 20 juli, 2011

    • Jag tror nog att Skaparkatten hade en tass med det hela att göra, eftersom Mjurre fick sånt fint avslut. Det är nog många som nu tänker på sina bortgångna katter. *sniff*
      Tass tass.

      Kommentar av Katten Sippo | 20 juli, 2011

  4. De katter har haft det bra som någon gråter över sedan…

    Kommentar av Katten Gustav | 20 juli, 2011

    • Mjau, där slog du tassen på spiken.

      Kommentar av Katten Sippo | 20 juli, 2011

  5. Ibland har vi kattbloggare sorgliga saker att berätta. Det vore så klart konstigt annars, eftersom livet består av både glädje och sorg, men det känns alltid lika tomt när nån av våra kompisar gått till Skaparkatten. Sen är det ju en tröst att de har det hur bra som helst där. Så egentligen borde vi inte vara så ledsna. Men det är vi ändå.

    Kommentar av Kattson | 20 juli, 2011

    • Klokt jamat. *suckar* Men ändå…

      Kommentar av Katten Sippo | 20 juli, 2011

  6. Tänk vad fint ändå att vara så älskad att man sätter så många tassavtryck i andras hjärtan när man tassar över bron. Vi önskar bara att alla katter vore så älskade. *drömmer*
    *nosbuffar*

    Kommentar av Alice | 20 juli, 2011

    • Ja verkligen. Man tycker ju att alla djur borde vara så älskade. *suckar*
      Tass tass.

      Kommentar av Katten Sippo | 20 juli, 2011

  7. Det får en att jama efter…
    Vi är inte odödliga, och vi kommer att bli saknade!
    Nosbuff

    Kommentar av Max & Måns | 20 juli, 2011

    • Klokt jamat.
      Tass.

      Kommentar av Katten Sippo | 20 juli, 2011


Sorry, the comment form is closed at this time.

%d bloggare gillar detta: