Vilken promenad
Idag blev det en rejäl sväng med husse. I alla fall om man jämför med hur korta de tidigare promenaderna har varit. Husse kallade mig virrig, jag föredrar att kalla mig själv metodisk och noggrann. *stampar*
Vadå virrig???
Men så passade jag på även denna gång att sitta en stund i husses famn. Det är liksom något visst med att sitta och mysa så här i blåsten. Självklart kontrollerade jag omgivningen först så att ingen skällis låg i buskarna och lurade med en kamera.
Vilken utsikt man har här uppifrån.
Jamarns så skönt det var att sitta i famnen. Sitter nog en stund till.
Men till slut var jag ju tvungen att hoppa ner och fortsätta min patrull. Buskar och brunnslock kommer ju inte kontrollera sig själva heller.
Framåt march! Här har vi ingen tid att stå och slappa.
Så ville jag faktiskt ta mig en liten paus i solen också. Det blev att skutta upp på mitt favoritbord på innergården.
Jag höll som bäst på att undersöka sagda favoritbord då mina morrhår varnade mig för något. Jag ställde mig upp och var faktiskt tvungen att gnugga ögonen för att se om jag verkligen såg rätt. Var det en skällis verkligen?
Vänta lite husse, mina morrhår varnar mig för något.
Sippo: Men vad nu då? Vad är det där för något? *nyfiken*
Sippo: Du milde Skaparkatt, det är en skällis - i miniformat!
Jag sökte ivrigt i mitt gigantiska kattminne efter en benämning på denna typ av skällis men hittade ingen. Den fick därför det vetenskapliga namnet bjäbbus-bjäbbus, för den sa inte VOFF som en stor skällis, utan mer viff viff vaff.
28 kommentarer
Sorry, the comment form is closed at this time.
Om mig
Du kan även följa mig och se mina senaste uppdateringar via Twitter: kattensippo
Våren 2001 flyttade jag hem till min husse. Det har gått upp och ner genom åren, men i slutänden så håller vi alltid ihop.
Jag har gått commandoskola för katter i Jamhult och är färdiglärd Nosolog med buskologisk inriktning. Jag älskar promenader i koppel och brukar tvinga ut husse så mycket som möjligt. Jag är även säkerhetskatt för området med inriktning på brunnslock. Så jobbar jag även deltid som jourhavande kompis för Masken Börje.
Katten Gustav- Ett långt och lyckligt kattliv är slut 14 december, 2018
- Lisa: Plikten framför allt 11 december, 2018
- Wikipedia – Metros Mästerkatt
- Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
Senaste kommentarer
- Min youtube kanal
- Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
Bloglovin’
-
Följ mig via RSS
Ääähhh….nu måste jag rycka in med en liten rättelse.Med koll på mina rafränder kan jag medela att den där bjäbbus-bjäbbus är en Dvärgpincher!*svansknyck*Även om matte kallar dom för kräftbete.*tassen för pannan*
/Zaga Mentor för Labradormaffian
Ja-aaaa, en bjäbbus-bjäbbus-dvärgus alltså…
Härligt med en rejäl promenad. Tycker det verkar bra med lite hopp upp i famnen på husse, då får du ju ha husse för dig själv. Det är väldigt mycket olika storlekar på skällisar. Nosbuff
Det är jamarskönt att få sträcka på tassarna ordentligt. Att ha husse för sig själv här ute är inte helt fel. *spinner*
Japp!Grrr.. Är du också en idel flugjägare? 😛
Njam, det händer väl att jag fångar någon då och då.
Väldigt bra spaning idag tycker jag. Fint att husse kan hjälpa till genom att lyfta upp dig också. Då kan du ju övervaka ett ännu större område. Tur att du hann upptäcka den där bjäbbus-bjäbbusskällisen innan nåt hände. Men du är ju säkerhetskatt, så det var självklart att du upptäckte den.
Jag har märkt att det finns fördelar med att sitta högt upp på husses axel och spana.
Min morrisradar upptäckte bjäbbusen när han var femtielva kattimeter bort.
Virrig är inte rätta benämningen. Mycket grundlig promenad ni tog, husse och du. Mycket bra med den instruktiva filmen om att hoppa upp på ett bord. Bortsett från de rent estetiska aspekterna så kan nog Rasmus ha nytta av den om han skulle springa på ett bord under sina promenader i vår. Bjäbbus bjäbbus var lite ovanlig i formatet, men riktigt söt. Vi undrar om du hann göra vetenskapliga studier av den (förutom att artbestämma den, då)? Vi är nämligen nyfikna på om skällisarnas morrhår är utrustade med kattradar. Kurr och burr.
Man måste ju vara grundlig som säkerhetskatt, det var därför jag var så noga med att visa instruktionsfilmen för bordshoppning.
Jag ska undersöka bjäbbus-bjäbbus har inbyggt kattradar i morrisarna. Fortsättning följer.
Din päls är så vacker i solen. Undrar om det inte är därför det finns en sol, för att den skall få våra pälsar att blänka.
Bjäbbus-Bjäbbus minsann. Den ser ut till att nästan vara mindre än vad du är Sippo. Tror du hade kunnat ta den med en tass om det bjäbbat upp sig. 🙂
Nosgos
Men Nea då, nu blir jag ju röd om nosen…
Bjäbbusen var nästan mindre än mig, jag hade säkert kunna vinna med ett snyggt svanskast.
knostig hund det där… Småhundar känner vi väl till, men… var har den lagt pälsen? Gå ut naken sådär… Nästan naken i alla fall…
lillie skrattade när hon såg din vandring. Förstår inte varför – den ser alldeles väldigt logisk ut. Tror inte alls på det där med att genaste vägen mellan två punkter är ett rakt streck. I alla fall är det inte den KATTIGASTE vägen…
nosgos, buff och gottisar till både dig och Tindra
Maurice & Kajsa
Hm, den har kanske sommarpälsen på sig nu. Förstår inte heller varför vissa anser min promenad så underlig, den är ju jättelogisk.
Jamars vilken promenad!
Bra att du luftar husse lite.
Skällis är alltid en skällis oavsett format.
nosbuff
Jepp, han fick ordentligt med motion. Den här sortens skällisar gör oss inte lika mycket som de som är stora och otäcka.
Det var ingen dålig runda du tog ut husse på. Han ligger kanske utslagen i soffan efter en sådan prestation?
Visst känner man direkt när det närmar sig en skällis, må vara liten som den där bjäbbus bjäbbusen, men likafullt en skällis. Våra morrhår är som värsta skällisradarn. Verkligt fina instrument.
Han slocknade faktiskt i soffan när vi kom hem sen. Vår skällisradar, även kallat morrhår, är helt fankattiska instrument. Tänk om människor hade hälften så utvecklade sinnen.
Vilken fin instruktionsfilm i hur katt hoppar elegant upp på bord!!!
Det var en liten skällis den dära bjäbbus-bjäbbus… Skönt att h*n hade sin människa i koppel! Lösa skällisar är inte roliga, när de kommer rusande!!! Matte är rädd för stora skällisar.
=^.^=
Nogos på er.
Jag hoppas att den hjälper flera kattvänner med bordshoppning. Jag föredrar att möta en bjäbbus-bjäbbus framför en storus-skällus.
Lösa skällisar är jamarns otäcka. *ryser*
Det var verkligen en ordentlig säkerhetsrunda du tog idag! Men vadå virrig? Du är ju bara nogrann.. Tänk vad bra att man kan kombinera arbete och gos! *kurr* Tvåbeningar har ju rast när de jobbar, då måste en säkerhetskatt också få det.
*nosbuffar*
Visst är det lustigt hur människor blandar ihop virrig och noggrann. *suckar* Du har helt rätt i att även jag borde ha rätt till rast.
Nej men, en så konstig skällis! Kan skällisar ser ut precis hur som helst?!? Jag har bara träffat på stora, som de två labbradårarna som bor hos ett kullsyskon till matte. Ett annat av hennes kullsyskon har två ännu större som heter björnersennar eller något sådant… fast dem har jag lyckligtvis sluppit möta! *ryser* En gång hälsade en tvåbening på här, som hade med sig två råttvajrar, men de fick sitta kvar i bilen, tack och lov.
Verkligt instruktiv film om hopp upp på bord! *klappar tassarna* Den används väl i commando-utbildningen i Jamlunda, antar jag?
Tass från Imma, abbemissa.
Jag har också sett stora skällisar, men den här var rätt okej. Stora skällisar är rätt otäcka faktiskt, även om de inte alltid skäller lika mycket som småttingarna.
Bra att du gillade min film, hoppas den hjälper.
Skällisar kan tydligen se ut hur som helst, men g a n s k a söt är den. Dock naturligtvis inte som en katt.
Tassen från
M & V
Ja tydligen. Men visst är vi kissar lite sötare allt.
hahaha..bjäbbus,bjäbbus,men det va en SÖT bjäbbus,bjäbbus som sa viff vaff…
Jo, den var ju inte så stor och läskigt liksom.