En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Snuffe har rest nu…

Idag fick Snuffe somna in på Valla Djurklinik i Linköping.

Så trötter man kan vara då. Pappas pälskling.

På förmiddagen så busade vi lite och då blev han hängandes så här lilla bubben.

Men husse, jelp mej ner dårå. *sprattel*

Han tog självklart ingen skada när han hängde där och dinglade och självklart tog han sig loss för egen tass. Han har ju fått commandoutbildning av Sippo.

Men eftersom kisseriet inte fungerat som det skulle i helgen, så var jag tvungen att ringa Valla. Vi fick en tid 10:30. Snuffe var måttligt road av att få åka i transporten igen. Själv trodde jag att det skulle bli ”som vanligt” att han blev behandlad och sedan skulle han få åka hem. Jag hade precis börjat förtränga riskerna som fanns.

Men e vi här nu ijen? *suckar*

När tjejen som kollade Snuffe klämde på hans blåsa, så kom det bara ett par stänk. Det rann inte bra alls. Jag fick hålla Snuffe’s huvud medan hon klämde och jag märkte hur illa han tyckte om det. Vem skulle inte göra det? Då nämnde hon att det började kanske bli dags för att fatta ett svårt beslut. Precis det jag var rädd för.

Efter samråd med tjejen där, så beslutade jag att han skulle få somna in direkt. Hon förklarade flera gånger för mig att hon tyckte jag tog rätt beslut och att hon skulle kunna hämta in varenda vettis i Valla, eftersom alla kände Snuffe, och de skulle säga samma sak. Men trots det så kändes det som om jag mördade honom.

Jag bad henne ta ett foto på mig och Snuffe tillsammans. Jag har nästan inga såna bilder.

Så fick vi vänta lite medan vettisen hämtade en annan vettis...

Snuffe var jättemodig och började utforska lite.

Till slut kom stunden. Jag hade bett om att han skulle få lugnande först, så han inte skulle vara rädd.

Det verkade rätt fort och snart så blev han så trött att han inte orkade hålla huvudet uppe längre.

Han var helt lugn och avslappnad.

Till slut fick han den sista injektionen och efter det gick allt snabbt.

En husses sista farväl av sin älskade katt.

Här förs hans kropp bort av vettisen. Farväl Snuffe.

Ett stort tack till alla som ställt upp för Snuffe. Jag önskar jag kunde komma på mer att säga, men det är tomt i huvudet nu. Jag får försöka tacka er alla senare.

18 oktober, 2010 - Posted by | Okategoriserade | , , ,

160 kommentarer

  1. […] Här hittar du inlägget… […]

    Pingback av Snuffe är i Regnbågslandet nu | Nicole | 25 januari, 2012

  2. […] när sånt här händer, så tänker folk alltid på lilla Snuffe. Den historien slutade ju tyvärr väldigt sorgligt. *sniff* Gizmo har nämligen fått åka till Valla Djurklinik för inte så länge sedan, just för […]

    Pingback av Kämpa på Gizmo « En katts betraktelser | 29 december, 2011

  3. […] ni Snuffe, som fick somna in efter att länge ha lidit av urinsten? Snuffe drabbades av samma sjukdom som Frasse fick förra […]

    Pingback av Filmen om Snuffe har kostat husse många tårar | Gunilla och Frasse | 26 oktober, 2011

  4. […] så tror jag att husse Peter och katten Sippo som just idag mist sin älskade katt och lilllebror Snuffe känner sig nu: ”Han fattas mig!” Det här är en tung dag, och saknaden i kattform […]

    Pingback av Mitt hjärta stannar en stund… | WIKIPEDIA – DIN TASS I CYBERSPACE! | 18 oktober, 2011

  5. […] är det exakt ett år sedan Snuffe fick somna in på Valla Djurklinik. Husse har länge velat göra en minnesfilm om Snuffe, men aldrig orkat med […]

    Pingback av Till minne av Snuffe « En katts betraktelser | 18 oktober, 2011

  6. […] det är inte bara vädret som gör att vi är hängiga. Det är snart ett år sedan Snuffe gick över Regnbågsbron och lämnade oss. Husse känner att han så gärna vill göra en minnesfilm, men varje gång så […]

    Pingback av Trist « En katts betraktelser | 5 oktober, 2011

  7. […] till slut var vi då framme och vi fick träffa vettisen. Vet ni, det var samma tjej som lät Snuffe få somna in förra året och hon kände igen oss. Tyvärr lider ju husse av alzheimers när det gäller ansikten, så först […]

    Pingback av Vettisbesök… « En katts betraktelser | 15 september, 2011

  8. Oj… Jag skulle länka till din blogg till en kattfantast på Facebook och sprang över det här inlägget och gråter lika mycket nu när jag läser det, som jag gjorde då… 😥

    KRAM!! ♥

    Kommentar av Bunny | 30 augusti, 2011

    • Vi brukar också gråta när vi läser det här, trots att det nästan gått ett år. *snörvel*
      Kul att höras förresten.
      Svanskram!

      Kommentar av Katten Sippo | 30 augusti, 2011

  9. […] han betydligt fler chanser än han annars hade kunnat få, på grund av dyra veterinärkostnader. Tyvärr så klarade han sig inte, men händelserna som skedde runt om kring, visade att det även finns godhet inom många […]

    Pingback av Vi vill också ha rättigheter… « En katts betraktelser | 8 juli, 2011

  10. Men gud så illa jag ser, oktober..

    Kommentar av Jen Fotografi - Fotograf i Västervik | 20 januari, 2011

    • Fnissjam! Det är kanske svårt att se när man är lite blöt i ögonen. *tröstbuffar*

      Kommentar av Katten Sippo | 20 januari, 2011

  11. Ser nu att det var ett år sedan, men jag beklagar såklart lika mkt för det!!

    Kommentar av Jen Fotografi - Fotograf i Västervik | 20 januari, 2011

    • Njam, inte riktigt.

      Kommentar av Katten Sippo | 20 januari, 2011

  12. Usch, jag sitter här och gråter 😦 Fy, jag beklagar verkligen!! Har själv tre katter som jag älskar över allt annat!

    Kommentar av Jen Fotografi - Fotograf i Västervik | 20 januari, 2011

    • Tack så mycket. Då du har katter som du älskar så förstår du ju hur jobbigt sånt här är. *suckar*

      Kommentar av Katten Sippo | 20 januari, 2011

  13. […] Snuffe har rest nu… October 2010 142 comments 3 […]

    Pingback av 2010 in review « En katts betraktelser | 2 januari, 2011

  14. […] stunder. Katthemmet Kompis brann ned till grunden. Katten Liza fick resa till Regnbågslandet. Snuffe återhämtade sig aldrig och fick också han resa till Regnbågslandet. Så blev Katten Gustav dålig också. Men han klarade sig som tur […]

    Pingback av Året som gått « En katts betraktelser | 31 december, 2010

  15. […] kan riktigt höra de glada skallen och jamanden från Trollet och Ebba där de sitter med Snuffe och tittar ned på oss […]

    Pingback av Trollet bor vänster om Regnbågsbron… Han möter Ebba där och tar hand om henne « ღ Bunny ღ | 21 november, 2010

  16. […] sorg och oro det här året? Först fick vackra Liza somna in och efter henne så följde min vän Snuffe efter. Nu går Gustav runt hemma och mår dåligt och det skrämmer mig. Jag vill att min bästa […]

    Pingback av En stilla bön… « En katts betraktelser | 12 november, 2010

  17. […] tid efter Snuffes bortgång berättade husse och Sippo i bloggen En katts betraktelser om hur husse hämtade Tindra på […]

    Pingback av Tindra – från skyggis till tryggis | Gunilla och Frasse | 10 november, 2010

  18. Matte och jag gråter så vi skakar. Vilket jättefint avsked du gav Snuffe. All heder till dig som orkade fatta ett så svårt men nödvändigt beslut.

    Kommentar av Mulla | 30 oktober, 2010

    • Det gjorde husse med när han fattade beslutet. Men nu känner vi att vi gjorde rätt.

      Kommentar av Katten Sippo | 30 oktober, 2010

  19. Usch, jag lider med dig. Fällde några tårar när jag såg videoklippet. Det är tuffa beslut man måste ta… Jag fasar för dagen då jag måste fatta en sånt beslut.

    Kommentar av Linda | 26 oktober, 2010

    • Det är ett beslut man inte vill ta. Men det är priset vi får betala för förmånen att ha ett älskat djur.

      Kommentar av Katten Sippo | 26 oktober, 2010

  20. […] som ringde. Hon ville ringa mig för att kolla om jag hade några frågor om Snuffe eller det som hände i måndags. Eftersom Snuffe var så välkänd där så ville hon kolla upp att jag verkligen fått svar på […]

    Pingback av Valla Djurklinik « En katts betraktelser | 22 oktober, 2010

  21. att släppa taget är hjältemodigt. Kram till er och Snuffe ler i sin himmel

    Kommentar av gunilla51 | 22 oktober, 2010

    • Tack, det var snällt sagt. Jag tror också att han ler ifrån sin plats i Regnbågslandet.

      Kommentar av Katten Sippo | 22 oktober, 2010

  22. Vi har följt din och Snuffes kamp och har inte kunnat läsa din blogg sedan helgen och får hjärtat i halsgropen då jag läser rubriken. Det är ju detta man varit rädd för att få läsa…men du och Snuffe har verkligen kämpat och åkt ut och in från Valla…

    Att läsa detta och se de fina bilderna på Snuffe hur han mös och lekte hemma och den fina sista filmen…du kunde inte hyllat Snuffe bättre!

    Tårarna trillar och jag tar upp min Tudorkatt i famnen och talar om för honom vad som har hänt och viskar”Du får inte bli sjuk..håll dig frisk…matte älskar dig så”…Tudor spinner och låter mig krama honom hårt ovanligt länge..men tycker sedan: ”att nu har du blött ner min päls så det räcker” och han går därifrån och ”tvättar bort allt blött som kom ifrån människan”…jag önskar så att vi tvåbeningar kunde vara mer som djuren och leva i nuet…

    …man ser på Snuffe hur han känner sig trygg med dig och ni är såå fina ihop på det sista kortet du lät veterinären ta på er…

    Jag vet hur jobbigt det är fatta det slutgiltiga beslutet och hur tankarna snurrar ”tänk om…”…men du har verkligen
    tänkt och försökt allt du kunnat…men jag känner verkligen med dig husse…och det känns tungt o tomt efter ens kära lilla älskade katt..men Snuffe lever kvar i allas minnen och du har så många fina inlägg och foton och filmer här på din blogg och fina minnen ni delat tillsammans du & Sippo & Snuffe…sedan när du känner dig redo…kommer du le och skratta åt Snuffes alla upptåg och ert liv tillsammans…men allt måste ha sin tid…

    Ta hand om dig husse och du ska veta att vi tänker på dig och vet hur du känner och hur jobbigt det kommer vara och hur saknaden kommer över en bara vid minsta påminnelse om lilla Snuffe…

    Vi vill tacka dig&Snuffe&Sippo att ni skrivit, fotat och filmat och låtit oss ta del av denna så svåra sista tiden på ett så öppet, kärleksfullt och värdigt fint sätt!

    Kommentar av Tudor och matte | 22 oktober, 2010

    • Det var en tuff kamp som Snuffe till slut förlorade. Men han kämpade in i det sista och jag börjar känna allt mer nu att jag gjorde vad som kunde göras. Det handlade inte längre om pengar, utan att hans tid var ute. Trots att han var så ung.
      Tack för ditt inlägg, det värmde.

      Kommentar av Katten Sippo | 22 oktober, 2010

  23. Vila i frid, söta lilla Snuffe! Du fattas oss…
    Styrkekramar till Sippo och Husse.

    Hälsningar från Emil, Danny, Robin, Rasmus, Mimmi, Musse och deras matte.

    Kommentar av Katten Emils matte | 22 oktober, 2010

    • Nu har han det bra i Regnbågslandet. *sniff*
      Tack för styrkekramarna.
      Sippo & Husse

      Kommentar av Katten Sippo | 22 oktober, 2010

  24. Jag beklagar sorgen =( Han har det bra nu i katthimlen<3 Massa kramar till dig

    //veronica

    Kommentar av veronica | 21 oktober, 2010

    • Tack så mycket. Ja, nu har ju inte ont längre lilla gubben.

      Kommentar av Katten Sippo | 21 oktober, 2010

  25. Vilken vacker kisse, beklagar sorgen…
    Har själv behövt ta ”det där beslutet” ett par gånger och det smärtar. Ack vad det gör ont… men man gör det för deras skull.

    Kommentar av Frogprincess | 21 oktober, 2010

    • Tack så mycket. Ja, det är fruktansvärt att ta ett sådant beslut. Men som du säger, vi gör det för deras skull.

      Kommentar av Katten Sippo | 21 oktober, 2010

  26. Inte förrän nu har jag lyckats samla mig tillräckligt för att känna att jag kan skriva några rader här utan att brista ut i gråt. Herregud så fånig man (jag) känner mig när jag gråter över en katt jag aldrig träffat, men jag ser katter och människor i bloggvärlden som en form av vänner och kompisar också..

    På väg från bilen efter stallet den dagen surfade jag in på facebook via mobilen och såg ett mail från Rädda Snuffe-gruppen. ”Till minne av Snuffe” och jag fick lätt panik, trots att jag visste vad det innebar. Jag gick istället in på bloggen via telefonen i hissen på väg upp till lägenheten och där – i hissen – började jag gråta. Mycket. Mina egna katter mötte mig i dörren när jag klev in hemma och Knorran ville bli upplyft och buffade mig sen i ansiktet gång på gång, sambon såg förvånat på mig och mina forsande tårar.

    Jag sa bara ”he had to let the cat go…” och han förstod, hade förmodligen förstått även om jag sa det på svenska trots att hans svenska är bristfällig än. Jag har terrat honom med info och status om Snuffes veterinärbesök och så. Och jag grät.. ett tag till. Visade detta inlägg för honom och han tog upp en av våra katter och kramade om henne. Tacksam över att båda är friska (än) och lever..

    Snuffe har det bra nu. Kanske träffar han på mitt marsvin som pga njurproblem fick somna sommaren 2005. Kanske springer han på lite större djurvänner till mig som två älskade hästar jag förlorat.. eller stallkatter som fått somna in. Alla samsas med alla!

    Beklagar verkligen att det inte gick som det skulle, trots alla hurrarop, tasshållning och tumhållning.

    Kramar från mig och mina två svarta monster.

    ps. sorry för det långa svammelinlägget! Svårt att hejda sig i tid.. ds

    Kommentar av Heidi | 21 oktober, 2010

    • Det var inget svammelinlägg det här. Jag tycker det var ett väldigt fint inlägg som jag känner igen mig i. Jag har själv gråtit när bloggvänner har fått somna in.

      Som Klosterkatterna exempelvis och när Liza gick över Regnbågsbron så bölade jag som en stucken gris och skrämde vettet ur Sippo & Snuffe.

      Jag tror nog våra djur stöter ihop med varandra där uppe. Vem vet, kanske får Snuffe ridlektioner av ditt marsvin på någon av dina hästar, ivrigt påhejade av stallkatterna.

      Tack för ditt jättefina inlägg, men ibland går det inte. Hur mycket man än ber, hoppas och håller tassar & tummar.

      Kommentar av Katten Sippo | 21 oktober, 2010

  27. Tänker på er! Fina foton.

    Det är alltid lika svårt att ta det där sista beslutet och alltid lika svårt att vänja sig med en katt mindre i familjen. Vi har förlorat tre katter (ålderdom + sjukdom hos alla tre) sedan sommaren. Det blir så tyst och stilla hemma.

    Kommentar av Garntrollet | 20 oktober, 2010

    • Ja, det är ett fruktansvärt beslut att ta. Det värsta var ju att Snuffe var ju så ung och full med liv. Han busade och skojade precis som vanligt. *suckar* Jag vet vad du menar med att det blir tyst och stilla, trots att Sippo finns kvar hos mig.
      -Husse

      Kommentar av Katten Sippo | 20 oktober, 2010

  28. Tårar även här…..finner inte fler ord då jag känner igen mig i situationen, R.I.P Snuffe

    Kommentar av Björn | 19 oktober, 2010

    • Ibland behövs inga ord. Man förstår ändå.

      Kommentar av Katten Sippo | 20 oktober, 2010

  29. Hej!

    Snubblade förbi din blogg av en slump, men ville bara skriva några rader ändå. Vet hur det är att förlora ett älskat djur, det gör lika ont även om man vet att det är för djurets bästa.

    Kommentar av gealach | 19 oktober, 2010

    • Snällt av dig att skriva några rader. Har man förlorat ett djur så känner man ju så väl igen sig. Trots att det är för djurets bästa.

      Kommentar av Katten Sippo | 20 oktober, 2010

  30. Beklagar sorgen!
    Väldigt rörande att läsa om allt 😦

    Kommentar av LadyTala / Kristina | 19 oktober, 2010

    • Tack så mycket. Jag ville att lilla Snuffe skulle få lämna ett rejält avtryck efter sig.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  31. Kära Peter och Sippo,vi har inte kunnat skriva tidigare här pga tangentbordshaveri,men vi har hela tiden följt Snuffe på hans sista resa över regnbågsbron.
    Peter…du har gett Snuffe-gubben den största kärleksgåvan en Husse/Matte kan ge sitt älskade djur,nämligen att få gå över regnbågsbron när man är sjuk och krafterna tryter.
    jag har själv gett den gåvan till 4 skällisar och 5 små kissar,så jag vet vad ni genomlider nu.
    Även om Snuffe inte blev så gammal så fick han ett kärleksfullt och rikt liv under tiden han fanns med oss.
    En kärleksfullare husse hade han inte kunnat få.
    Ni har varit så tappra och kämpat så hårt,både du och Snuffe,men ibland är man helt maktlös.
    Vi tänker hela tiden på dig och Sippo och skickar många tröstekramar.Och även ikväll tänder vi ett ljus för din lilla änglakatt.
    Jag är säker på att igår stod Garfield,Bacchus,Love,Felicia och Evelina på andra sidan Regnbågsbron och tog emot Snuffe med öppna tassar och hälsade honom välkommen.
    SNUFFE….DU FATTAS OSS!!!
    Kramisar / Inga-Lena och Labradormaffian.

    Kommentar av Zaga,Zaffran och Carmen | 19 oktober, 2010

    • Tack så mycket. Som jag sagt tidigare, så krävs det nog en djurmänniska för att förstå vad som händer och hur det känns. Vi tackar för de snälla orden.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  32. Tårarna rinner. Jag tänker på dig och Sippo. Snuffe har de bra nu, skuttandes i regnbågslandet med andra små pälsklingar. Ni gjorde de rätta för lillen. Men jag vet hur det känns, det gör hur ont som helst när man måste låta de små vandra vidare. Man gråter så man tror att hjärtat ska gå i bitar. Men Snuffe kommer alltid finns i ditt och Sippos hjärta. Man glömmer aldrig en pälskling och man vet att man får träffa dem igen när man själv vandrar vidare. Då kan man mötas igen och fortsätta leka och ha de bra. Du och Sippo får ta väl hand om varandra. Många kramar från Selma, Tiger och matte Sara

    Kommentar av Sara | 19 oktober, 2010

    • Ja, nu har han ju inte ont längre. Men som du säger, så finns han för alltid kvar i mitt och Sippo’s hjärtan. Vi kommer ju ses igen en dag.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  33. Tårarna rinner och det gör ont ända in i hjärtegropen. Tack Husse för att du har älskat Snuffe så. Snuffe springer fritt i Regnbågslandet och jagar fjäderkotletter och muslimpor och slipper att lida mera. Dylan Sänder en mjuk Tass och Nosbuff till er båda, Sippo och Hussen. Kramar och gos

    Kommentar av Katarina och Sibben Dylan | 19 oktober, 2010

    • Tack snälla Katarina och Dylan, det värmer ska ni veta.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  34. Sorgligt 😦
    Så fin din katt var och fortfarande är i himlen.

    RIP

    Kommentar av Nathalie | 19 oktober, 2010

    • Ja, han var och är väldigt vacker. En riktig sötnos.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  35. Bästa Sippo och Husse, de varmaste tankar och massor av spinnhealing skickar vi till er.
    Nu har katthimlen fått en säkerhetskatt – goa Snuffe, som är så fint upplärd av dej, Sippo.
    Så underbart du skriver, fyllt av godhet.
    Hälsar Saida, Bettan och grabbarna och deras matte

    Kommentar av Kerstin | 19 oktober, 2010

    • Tack snälla ni. Det känns skönt med lite extra spinnhealing och och varma tankar. Men som ni säger, så har Katthimlen en duktig säkerhetskatt nu. Vila i frid Snuffe. *svanshonnör*

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  36. du ska inte vara ledsen… du gjorde det enda rätta. Ni ses igen, jag lovar….
    Lyssna på denna vackra melodi….

    Kommentar av Gunilla | 19 oktober, 2010

    • Husse vågar inte titta på den just nu, för han är rädd att börja gråta hysteriskt igen.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  37. Gråter och tittar ut… skit!

    /M&M

    Kommentar av Max & Måns | 19 oktober, 2010

    • Ja, det är ungefär så vi tänker med.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  38. Tröstekramar från oss här på landet, Kattla, Odd Fellow, Qvirra och så matte Vovva.

    Till Husse

    Du ska inte ha dåligt samvete, du kunde inte göra mer. Och det är, för att vara lite krass, vår förbannade skyldighet som ägare till våra djur att fatta beslutet och underlätta för våra älskade vänner så de ska slippa lida.

    En människa sa en gång att hon var lite ledsen för att hon hade avlivat sin katt när den var sjuk. Den skulle aldrig bli frisk utan skulle få gå på medicin (med biverkningar) resten av livet, och kanske ändå inte må bra. Då fattade de beslutet att låta katten få somna. Hon hade dåligt samvete för att hon fattat det slutgiltiga beslutet. Hon började förstå att hon gjort rätt när hon fick orden ”Det är vår skyldighet som ägare och människa att fatta beslutet och inte låta djuren lida”.

    Jag tycker att du gjort ett fantastiskt jobb och att ditt beslut var det absolut bästa du kunde fatta.

    Lycka till i fortsättningen och jag vet att du nog inte kommer att ha ensamkatt så länge till.

    Kommentar av Vovva | 19 oktober, 2010

    • Tack för tröstkramarna. Ni har rätt i att det är vår skyldighet att underlätta för våra vänner så de inte lider. Jag vet nog innerst inne att det är som du och alla andra säger, men tyvärr så får man dras en tid med skuldkänslor.
      Tack för alla snälla ord.
      Kramis.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  39. Jag beklagar sorgen…Styrkekramar!

    Kommentar av Pernilla | 19 oktober, 2010

  40. […] när jag tittade in blev jag så ledsen… Snuffe har fått somna in… Här hittar du […]

    Pingback av Snuffe är i Regnbågslandet « ღ Bunny ღ | 19 oktober, 2010

  41. Vi gråter & ♥ värker,vet hur oerhört svårt detta är…

    R.I.P lille Snuffe
    Annmi
    Jippi
    Mynta
    Goe

    /Stora Tröstekramar till Husse

    Kommentar av *Annmi | 19 oktober, 2010

    • Tack kära vänner för tröstekramarna.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  42. Jag är såå ledsen för er skull.
    Kram

    Kommentar av Inkan Ligan o Trillingarna | 19 oktober, 2010

    • Det känns lite bättre idag, men det är fortfarande inte bra och det kommer det nog inte bli på länge.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  43. Kära Sippo och Husse!

    Så fort det gick! Ni, liksom vi, trodde säkert naivt att allt var okej nu när Snuffe hade fått ny muducin, han åt och drack och kissade både i och utanför lådan! Men så bara så där blev han sämre… Vi gick och la oss i går och allt var okej, idag hade vi inte hunnit vara ute på nätet än och så hade helt plötsligt Skaparkatten redan hämtat Snuffe!

    Vi har gråtit och gråtit för Snuffe rörde oss så, han var en liten brun katt precis som en av våra, han var bara 2 år och så gullig och han skrev så mysiga inlägg på Sippos blogg. Och alla stavade vi ju likadant som han i våra kattentarer när vi svarade honom, så att han säkert skulle förstå! 🙂

    Säkert fick han ont i ”grejen” om han morrade och jamade åt den och då kunde ju du husse inte göra nåt annat än att låta Skaparkatten komma och ta hand om honom. Men du har varit fankattiskt tålmodig som har torkat fläckar över hela lägenheten och säkert har det känts som att du har varit nära galenskapen ibland när du har hittat ännu en fläck fast du redan har torkat överallt.

    Snuffe, du har varit fankattiskt modig som har åkt ut och in hos vettisen! Varit ifrån din husse och din Sippo i flera dagar i sträkk och inte vetat när du skulle få kåmma hem… Men du har haft ett bra liv, vi har fått lära känna dig när du har lekt, sett dig äta glass och vilken tur att husse köpte den där undercover musen som gömde sig för dig hela tiden, för du tyckte ju att det var så kul att jaga den! Nu har Skaparkatten botat dig så du slipper ha ont och nu kan du leka med alla de nya kompisarna utan att vara orolig för transpårten och vettisen mer!

    Husse, du har underbara minnen av Snuffe och hundratals bilder och små filmer på honom vilket säkert känns skönt nu. Dessutom har du hans ”dagbok” på nätet när han har skrivit små inlägg på bloggen då och då. Kanske ska du hedra honom med att ge ut boken om Snuffe?
    Lillhusse undrade idag hur ni fick Snuffe och kanske kan det vara en bra idé att göra en ”Snuffes bok” nu, både för att få vara nära honom ännu ett litet tag och för att få slippa tänka så mycket. Men också för att Snuffes historia är värd att berätta, hans fina inlägg och kommentarer, alla gulliga bilder och så slutet med hur hela kattosfären samlades för att rädda hans liv! Nu gick inte det, han kunde inte botas, men han fick åtminstone den chans alla djur borde få, att få hjälp. Djur ska inte behöva avlivas för att de bor hos hussar och mattar som inte har råd med den dyra veterinärvården.

    Det var fint att du lät oss följa Snuffe ända in i slutet, TACK! Och försök att minnas varje sekund av den gossjuka han drabbades av igår!

    Stor kram från Karin, Linnsens och Franks matte

    Kommentar av Linnsens o Franks matte o lillhusse | 19 oktober, 2010

    • Jag har faktiskt inte tänkt så långt som på en bok om Snuffe. Förut så tänkte jag lägga ut hela bloggen som en bok, där det då stod om Sippo och Snuffe’s tokigheter. Men som det känns nu, så orkar jag inte.
      Tack för alla snälla ord och kramar.
      -Husse

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  44. Åh lille Snuffe! Ser dig skutta över Regnbågsbron, utan krämpor, full av tillförsikt. Vid brofästet möts du av Bolzmann, min vackre gamle kisse som varit där sedan juli i år. Han visar dig tillrätta, tar med dig till de andra katterna…visar var maten serveras, var de bästa sovplatserna är. Så tar han dig i tassen och tillsammans går ni fram till Skaparkatten som lägger sin stora yviga svans omkring dig Snuffe..Då ler Bolzmann…

    Smärtan över en förlorad vän gör outsägligt ont….länge! Även om man vet med sisig att man fattat rätt beslut, så sliter det hjärtat ur kroppen på en..

    Tänker på er Husse och Sippo

    Kommentar av Indra och Matte | 18 oktober, 2010

    • Så vackert. Det känns skönt att veta att Snuffe inte kommer vara vilsen där uppe, utan blir ledsagad av vänner.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  45. Beklagar sorgen.. 😦 StyrkeKramar från hela Kattfamiljen

    Kommentar av Kattfamiljen | 18 oktober, 2010

    • Tack allihopa. Varje styrkekram behövs.

      Kommentar av Katten Sippo | 19 oktober, 2010

  46. Sov så gott, lille Snuffe. Vi är så ledsna över att du rest ifrån oss. Vet att du är saknad, inte bara av din fantastiske husse och kattkompis Sippo, utan av alla dina bloggvänner. Till husse hälsar vi: du gjorde alldeles rätt. Ibland är det så eländigt, att fast man försöker på alla sätt så räcker det ändå inte till. Nu slipper din fine lille kattkille lida, och vi tror att han har det bra där han är nu. Så fint Valla djurklinik hade ordnat för lilla Snuffegubben, och så underbart du har skrivit om honom. Vi tänker på er, med tårarna rinnande. Tröstande tasskramar från Stationskatterna med matte.

    Kommentar av Findus, Isak och Rasmus | 18 oktober, 2010

    • Jag känner en viss stolthet över att min lille Snuffe fick så många bloggvänner, trots att han inte bloggade så mycket själv. Ett stort tack för tröstande ord. Jag försöker också se det som så att han inte lider längre. Men det gör ont.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  47. Vila i frid fina fina Snuffe! Hoppas att du har det bra i regnbågslandet bland dina vänner.
    Vi tänker på Sippo och Husse som saknar dig. Kram från Kinna

    Kommentar av Katterna Signe och Gusten med familj. | 18 oktober, 2010

    • Ja, nu har han inte ont längre och kan busa hur mycket han vill hela dagarna. Tack för era snälla ord och tankar.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  48. […] torkat valde vackre Linus att gå över regnbågsbron han också och idag har den lille kämpen Snuffe hämtats hem till Skaparkatten. Det gör så ont att mista sina vänner. Det blir så tomt och […]

    Pingback av Ett sorgeflor « Gunsans rum | 18 oktober, 2010

    • Tack ska ni ha.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  49. Vi gråter och sänder varma tankar och tröstkramar till husse och Sippo. Sov gott lille Snuffe.

    Kommentar av Mollly och grabbarna | 18 oktober, 2010

    • Tack för tröstkramarna.
      Kram tillbaka.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  50. Det är med tårar i ögonen jag ser på bilderna med lilla Snuffe! Vi tänker på er i denna svåra och sorgliga dag!Snuffe fick en bra helg tillsammans med sin kära familj! Lilla Snuffe har det bra nu när han färdats över regnbågsbron till Skaparkatten! Svårt att finna ord.. Varma hälsningar!

    Kommentar av mrspok | 18 oktober, 2010

    • Ja, det betyder mycket för oss att han fick vara med oss i helgen. Det var en av orsakerna till mitt beslut idag. Jag ville inte tvinga honom att åka fram och tillbaka.
      Tack för era varma ord.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  51. Snuffe, du ska för mig bli symbolen för hur människors goda hjärtan kan samlas och ihop göra det yttersta för att rädda en alldeles speciell katts liv. Du och din husse och allt detta ska få bli förebilden för hur vi andra i framtiden ska kunna agera i kampen för att hjälpa och rädda, stödja och trösta – till förmån för behövande katter! Det, Snuffe, ger mening åt alltsammans… Vila nu i SkaparKattens Frid! Tack!

    Husse och Sippo, jag har skrivit ett alldeles speciellt requiem över Snuffe på min blogg… Och håller om er med mina tassar i tanken så gott det går!

    NosTårar Wikki & Nova & människor

    Kommentar av Wikki | 18 oktober, 2010

    • Tack snälla goa Wikki. Vi blir alldeles tårögda över det du jamar. Vi ska tassa över till din sida alldeles strax.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  52. Lille fine Snuffe!! Du gjorde rätt, han har det bra nu!

    Jam o Kram från Flipper och matte Susanne

    Kommentar av Susanne o Flipper | 18 oktober, 2010

    • Nu får lilla gubben den lugn och ro han förtjänar.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  53. MEN stackars dig och Sippo, KRAMAR i massor!
    Läste inne på Södertälje katthem, vad som hade hänt Snuffe.
    Det är så hemskt när man mister en så fin katt.
    Klart, om det inte finns ngt mer för katten, så är det bästa för katten att få somna in.
    Har själv haft katter tidigare oxå, som fått somna in 😦
    *GRÅTER*
    Man för göra det bästa av det hela

    Tänker på er båda

    kramar

    Mimmi
    Chicko
    Tarzan
    Sessanh

    och matte

    Kommentar av Mimmi, Chicko, Tarzan, Sessan | 18 oktober, 2010

    • Tack snälla för kramarna. Ni har så rätt i att det är hemskt att förlora en sån fin vän. Men det var nog det bästa man kunde göra för honom.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  54. Jag har följt er tre från min plats i kulissen.
    Stora tårar trillar över mina kinder
    Jag tänker på er och har tänt ett ljus för er alla tre

    Lensbabie

    Kommentar av Lensbabie | 18 oktober, 2010

  55. Vi beklagar sorgen men det var nog det bästa för Snuffe.
    Sköt om er så gott det går.

    Kram från Findus och Lisa

    Kommentar av Findus och Lisa | 18 oktober, 2010

  56. Jag blir så ledsen när jag jag läser detta inlägg 😥

    Jag har åxå följt er ett tag och tycker bloggen är jättemysig! ❤

    R.I.P ❤ ❤ ❤

    Kommentar av Bunny | 18 oktober, 2010

    • Tack för att du tittade förbi.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  57. Tråkigt att höra men det var nog det bästa för Snuffe. Jag har följt honom och Sippo här på bloggen under en längre tid nu och det kändes av i hjärtat när jag läste inlägget. Det får mig att tänka på min hund som gick bort för fem år sedan. Känns fortfarande som att det var igår.
    Jag beklagar verkligen sorgen.

    Kommentar av spärrvakten | 18 oktober, 2010

    • Jo, jag vet egentligen att det var det bästa. Jag är glad över att vettisen hjälpte mig fatta det beslutet faktiskt. Jag förstår att dina tankar går till din hund. Jag brukar reagera precis likadant nät jag läser om någon som gått bort. Fast den här gången gällde det mig.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  58. Stor sorg är det varje gång man mister en älskad familjemedlem, jag känner med dig, våra katter lever ännu men min hund somnade in förra året och det är jobbigt att fatta beslutet att nu är det dags för djurets bästa. Du har kämpat mycket hårt för Snuffe, men ibland så hjälper det inte, du fattade rätt beslut även om det känns jobbigt nu kanske. Krama Sippo, han är din bästa tröst nu.

    Kommentar av Jeanette | 18 oktober, 2010

    • ++++++++++++++++++++ (Det var Sippo som skrev för egen tass där) Tack för dina snälla ord. Vi djurmänniskor förstår varandra på ett sätt andra inte kan förstå.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  59. Men neeeeeej! Det var ju inte så här det skulle gå! Både jag och matte sitter och gråter. Stackars er och stackars lilla Snuffegubben! Matte tänker också på sin Oscar som fick gå samma väg i februari, så hon skänker extra tankar och kramar till husse. Det är det svåraste beslut man måste ta som djurägare! Men tvivla inte på att du har gjort rätt husse! Snuffe kunde inte ha haft ett bättre liv och en bättre husse, och det krävs mod att ta rätt beslut när det behövs. Men det känns jamarns skönt att det inte var pengarna som styrde! Du gjorde verkligen allt som kan begäras. De andra katterna kommer att stå i full svanshonnör och ta emot Snuffe när han kommer över till andra sidan. *massor av tasskramar och nosbuffar till er*

    Kommentar av Alice | 18 oktober, 2010

    • Hälsa matte och beklaga sorgen. Ni har rätt i att det är skönt att det inte var pengarna som avgjorde det hela. Jag hoppas verkligen han får ett bra mottagande.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  60. hej.
    vi undrar varför matte storbölar..hon ser inte vad hon skriver..och vi sitter och ijämte som två frågetecken,vad är det matte?
    -snuffe har fått gå över regnbågsbron ,förklarar hon och då får vi oxå tårar i ögonen,men det visar vi inte för matte.
    men nu slipper snuffe lida mer iallafall..
    ha det bra på andra sidan snuffe.
    /tass

    Kommentar av pip | 18 oktober, 2010

    • Nu får ni trösta matte så gott ni kan.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  61. NEJ!!! Så himla tråkigt. Här rinner oxå tårarna när jag läser det fina du skrev och ser på bilderna. Förstår hur du känner dig nu, det gör alla som har mist ett djur. Men du tog det enda rätta och kloka beslutet, hur ont i en det än gör. Och det gör ”jävligt” ont och det blir sååå tomt. Men du kunde inte gjort mer. Snuffe vakar nu över dig och Sippo. Nu får du gosa jättemycket med Sippo och vi sänder er massor med tröstekramar.

    Kommentar av Soya | 18 oktober, 2010

    • Jag ville att Snuffe skulle få ett rejält bra sista inlägg. Det förtjänade han. Även om jag gjort allt, så önskar jag att jag kunde ha gjort mer.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  62. Vi beklagar, matte har tårar i ögonen och tänker självklart på sin gamla katt när hon fick somna in.
    Hoppas Snuffe har det bra där han är och slipper en massa vettisar!

    Nosgnugg
    Aamor den kattälskande skällisen!

    Kommentar av Aamor | 18 oktober, 2010

    • Tack ska ni ha. Jag förstår att matte tänker på sin gamla kisse. Husse brukade göra det med när han läste om sånt här.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  63. Tårarna rinner på oss och matte. Stackars er. Snuffe har kämpat tappert och du, husse har fattat rätt beslut, Snuffe har det bra nu på andra sidan Regnbågsbron och slipper ha ont. Tack för att vi fått var med.Våra tankar går till er Husse och Sippo.Hoppas att ni känner att vi tänker på er. Snuffe fattas oss.Tusen kramar och nosbuffar från matte och oss.

    Kommentar av Dui och Deco | 18 oktober, 2010

    • Snuffe var en otroligt tapper kisse. Han sa inte ett ljud när han blev undersökt. Vettisarna var jätteimponerade av honom. Vi känner, både jag och Sippo, vilket enormt stöd ni ger oss.
      Tack snälla.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  64. Det är skönt att se hur många tröstare Husse och Sippo har.
    Jag tänker på er.

    Kommentar av Karin | 18 oktober, 2010

    • Stödet vi får är otroligt. Vi kan inte tacka tillräckligt!

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  65. Bara en riktig djurvän vet när det är dags att låta sitt älskade djur få somna in, när det är dags att själv bära all den smärta som det innebär när ett djur måste lämna en. Nu har Snuffe fått ro och han har inte ont längre. Nu får du ta hand om Sippo, för han sörjer också, på sitt lilla sätt. Ni kämpade verkligen för Snuffe. Tänk om alla tog lika väl hand om sina djur!

    Kommentar av Kattson | 18 oktober, 2010

    • Tack för alla snälla ord. Du har så rätt i allt du säger min vän.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  66. Känner så mycket för dig!
    Miste själv min katt Findus förra måndagen.
    Höll alla tassar för Snuffe.Blev så glad att han var hemma igen och nu tassade jag in och läste att han lämnat dig och Sippo.
    Fick denna länk av en kär vän som jag läste.
    Ger dig också denna då den är underbar och stämmer så väl.
    http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.8234011

    Nosphussar till Sippo från två marsvin
    kram till husse från deras matte Sanna

    Kommentar av Merlins brudar med matte | 18 oktober, 2010

    • Beklagar att du förlorade Findus, men det är ju något som vi människor tyvärr måste räkna med. En katts farväl av Wikki, är en läsvärd och sorglig dikt.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  67. Jag vågar varken läsa kommentarerna eller ens din post ordentligt för jag sitter i lånedisken och kan inte gråta, vilket jag vet att jag kommer att göra om jag läser för noga:-(

    Jag är så väldigt ledsen att det gick såhär! Men åtminstone var det för Snuffes bästa och inte av finansiella skäl, och det är kanske en helt liten tröst. Du gjorde ditt bästa, de gjorde sitt bästa på Valla och hur mycket man än tänker ”men om han ändå skulle bli frisk” så finns det en dag då det inte går. Vi vände och vred och funderade på om det var rätt beslut för Twister hur mycket som helst, fast jag ändå vet, och vår fina veterinär också, att det var det enda rätta.

    Så fast du saknar honom så mycket att det gör ont och Sippo har mist sin kamrat, så försök veta att Snuffe åtminstone inte har det dåligt mera och att hans husse var med honom hela tiden och gjorde allt han kunde!

    Många tröstens tankar här från andra sidan brackvattnet (och saltvattnet som läcker ut också…)

    Kommentar av Kattslaven Koko | 18 oktober, 2010

    • Det känns så skönt det kan kännas, att det inte var pengarna som tog Snuffe’s liv. Jag vet nog med mig, innerst inne, att jag gjort allt jag kunnat. Men trots det känner jag enorma skuldkänslor. Men du har rätt i att han inte längre behöver lida, den lille skrutten.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  68. Ååååååhha nej, det finns ju inte ord för hur fruktansvärt ledsamt och sorgligt det är fast samtidigt så är det väl så att Snuffe har det mycket bättre där han är nu. För det är ju inte kul att se sina älskde djur lida. För två månader sedan så kollade jag upp ett sår hos vettisen på lilla Ami och då konstaterades det att hon hade en juvertumör. Hon skulle då få komma tillbaka veckan därpå. Och ifall det bara var en tumör så skulle man operera den men om det var flera så var det mer komplicerat att operera bort dom och då skulle hon få ha dom kvar och leva med dom så länge det gick. Och det kunde man tydligen inte veta hur länge hon skulle vara ok med dom i kroppen. NU är hon ju iofs 12 år men ändå… det känns ÄNDÅ som om det hade varit alldeles för kort tid att leva. Som tur var så var det bara en tumör och hon blev opererad men veckan innan man visste hur många tumörer det var var ingen rolig vecka. Så jag förstår verkligen hur du och Sippo har haft det den här tiden som Snuffe varit sjuk. Du och Sippo har gjort allt ni har kunnat och det vet jag att Snuffe kände. Han har det bra nu och springer och skuttar omkring i Regnbågslandet. Där finns ju också många skuggiga gömställen att ligga och sova på som ju lilla Snuffis gillade.

    Var rädda om er och ta hand om varandra
    Husse Micke med Ami

    Kommentar av Ami (med husse) | 18 oktober, 2010

    • Det är fruktansvärt jobbigt att se sina älskade djur lida. Man kan ju inte riktigt förklara för dem varför de har ont, som man kan göra med människor. Men jag försöker finna tröst i att han har det bra i Regnbågslandet. Jag hoppas han har det bra där.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  69. Hej
    Å vad sorgligt det är att förlora en vän. Vi förlorade vår älskade Attila härom dagen. Så jag förstår mer än väl hur ni har det. Det känns för jävligt
    Ha de gott i alla fall och att tänka på alla härliga stunder
    //Maria

    Kommentar av Marias Hörna | 18 oktober, 2010

    • Beklagar sorgen. Men då förstår vi varandra. Jag ska tänka på våra härliga stunder när jag känner att mitt hjärta orkar.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  70. Kära Peter och pälskade Sippo! Vi gråter här, både människor och djur, i smärta över att mista Snuffe. Och vi som kämpade så! Men Peter, du skall veta att du tog rätt beslut, att du är modig och full av kärlek och att vi allihop i hjärtat sitter runt omkring dig och deltar just nu. Om vi alla samlades fysiskt, skulle vi inte få plats i din lägenhet – tänk på det, när ensamhetskänslorna blir för svåra! Och tänk på att de flesta av oss har gjort samma resa som du… kämpat hårt och till sist fått kapitulera. Vi vet hur du mår och vad du känner inombords. Det kanske kan stödja dig lite grand i alla fall? Själv funderar jag fortfarande efter 13 år om jag hade kunnat rädda min Bamse… men förnuftet fortsätter att säga samma sak, att jag gjorde rätt som lät honom dö. Och jag kan berätta för dig att mitt i det hemska att behöva hjälpa ett djur att dö, har man faktiskt den möjligheten… den önskade jag mig ofta under pappas sista år, kan jag avslöja.

    Våra varmaste kramar, nosbuffar och tankar!
    Klostergänget genom sr. Carina.

    Kommentar av Klostret i Otterbäcken | 18 oktober, 2010

    • Tack för era stödjande ord. Jag vet nog innerst inne att ni har rätt, men just nu så fungerar inte hjärnan som den ska. Men jag känner enormt stöd från alla vänner samt vettisar, som alla säger samma sak – det var rätt beslut.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  71. All kärlek till dig och Sippo.

    Kommentar av Nea | 18 oktober, 2010

    • Tack ska du ha Nea. Hälsa matte och Simba.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  72. Stackars, stackars er…som hos alla andra här rinner tårarna när jag läser om hur vackert och kärleksfullt du skriver om Snuffe. Så sorgligt att hans liv blev alldeles för kort, men det liv han fick var det bästa liv en katt kan ha. Det sägs att sorgen är kärlekens pris, något som blir helt uppenbart en sån här gång. En svår tid blir det nu, men säkert finns Snuffe vid sin husses sida, även om han inte kan synas längre. Mina varmaste tankar till dig och Sippo…

    Kommentar av Katten Gustav | 18 oktober, 2010

    • Tack snälla Gustav. Du jamar så snällt, men du har alltid varit en bra vän. Nu blir det svårt framöver, men vi hoppas att Snuffe ser på oss ifrån sitt moln.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  73. Finns inga ord som hjälper eller lindrar när man som människa måste ta så svåra beslut. Du har gjort allt för Snuffe och han har haft tur med en så omtänksam/kärleksfull husse.
    Massor av tröstekramar till dig och Sippo.
    Matte till Smellan&Latja.

    Kommentar av Smellan&Katja | 18 oktober, 2010

    • Det finns inte så mycket man kan säga i sådan här situation. Men det känns skönt att man har sådant stöd. Tack för de snälla orden.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  74. Vi är så ledsna för er skull. Stackars er och stackars Snuffe. Många många tasskramar och buffar från oss!

    Kommentar av Gunilla och Frasse | 18 oktober, 2010

    • Tack mina vänner. För stöd och tasskramar samt buffar.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  75. Tänker mycket på dig.
    Vet hur ont det gör och hur man saknar lääänge.

    Nalle

    Kommentar av Nalle | 18 oktober, 2010

    • Tackar och bockar.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  76. Sååå himla tråkigt. Tänker på på er, känner för er.
    Gammelhusse

    Kommentar av Anonym | 18 oktober, 2010

    • Tack så mycket. Sippo hälsar.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  77. Hej. Min djupaste sympati. Jag återkommer, är så ledsen nu.

    Kommentar av Xantippa | 18 oktober, 2010

    • Tack så mycket. Vi höres av.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  78. Gråter här också, men är säkra på att lilla söta Snuffe har det bra i Regnbågslandet, många kompisar att busa med.
    Även om han inte blev så gammal så har han haft ett bra liv,han kunde inte haft en bättre husse, en husse som gjort allt som gått att göra. Skönt att han fick vara hemma i helgen och gosa mycket. Nu Sippo får du och husse ta hand om varandra. Tänker på er! Många tröstkramar från Max, Lisa, Ellen, Kompis, Pyssling och deras matte.

    Kommentar av Agneta | 18 oktober, 2010

    • Ja, han behöver ju varken ha ont eller vara ensam. Det känns skönt att han inte lider längre, men jag önskar ändå att jag kunnat göra mer.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  79. En liten dikt jag plockat upp på vägen, Vila i frid Snuffe…

    So this is where we part, My Friend,
    and you’ll run on, around the bend,
    gone from sight, but not from mind,
    new pleasures there you’ll surely find.
    I will go on, I’ll find the strength,
    …life measures quality, not its length.
    One long embrace before you leave,
    share one last look, before I grieve.
    There are others, that much is true,
    but they be they, and they aren’t you.
    And I, fair, impartial, or so I thought,
    will remember well all you’ve taught.
    Your place I’ll hold, you will be missed,
    the fur I stroked, the nose I kissed.
    And as you journey to your final rest,
    take with you this…I loved you best.

    Kommentar av Jonna | 18 oktober, 2010

    • Herregud så vackert!

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  80. Matte sitter och gråter, husse har tagit det definitiva kärleksbeslutet för sin (p)älskling Snuffe.
    Nu har han inte ont längre och får träffa flera av våra kompisar som vandrar där på ängen: Tusse, Ditte, Bäbis och hennes son Nalleman, Amanda I, Smulan I, Pricken, Plutten och Madicken.
    De är mattes älsklingar som inte längre finns. Hoppas att ni har roligt tillsammans.

    Kommentar av Smulan, Amanda och deras 2 benta | 18 oktober, 2010

    • Det definitiva kärleksbeslutet som vi alla djurmänniskor får fatta nån gång. Men trots att jag innerst inne är säker på att jag gjorde rätt, så värker de i hela kroppen. Jag tror att de kommer få jamarkul tillsammans.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  81. NEEEJ!! Det var ju inte såhär det skulle sluta. ”Tårarna rinner i en strid ström” Vi förstår att det var det rätta, men det känns så hemskt att förlora en så ung katt kollega.

    Andra katter som också nyligen gått över till regnbågslandet står säkert och väntar med höjda svansar på Snuffe´s ankomst. De tar väl hand om honom nu, men han kommer säkert sitta och vaka över er mellan lekpassen däruppe.

    Kommentar av Puma & Sixten | 18 oktober, 2010

    • Vi ville också att det skulle sluta annorlunda, men ibland har man ingen makt alls. Jag hoppas att han får ett sådant värdigt välkomnande som ni skriver.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  82. Även jag sitter här på jobb med tårar i ögonen. Jag vågade inte se din fina film med ljudet på, jag får göra det när jag kommer hem ikväll och vågar släppa ut tårarna.

    Jag känner också igen mig i denna svåra situation.
    Men du mördade inte honom, till sist hade han lidit väldigt mycket och det var skönt för er båda att han slapp det nu.

    Många varma tröstande kramar.

    Kommentar av Catta | 18 oktober, 2010

    • Tack så mycket. Det krävs en djurmänniska för att förstå något sånt här. Men nu känns det skönt att veta att han inte har ont längre.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  83. Med tårar skvalande ner för kinderna, så ropar mitt inre neeeeeeej, så får det inte vara!!! Snuffe ska vara hemma hos sin husse och Sippo…så kommer det ju bli…men nu är han med er på ett annat sätt, han kommer vaka över er på ett annat sätt än som säkerhetsvakt. Han kommer bli mött av Sippos fästemö. Han kommer kunna busa, springa och hoppa runt utan att vara rädd eller att ha ont. Så otroligt ledsen för detta och jag känner stor respekt för vad du har gjort och kommer göra för dina fyrfota vänner. Det var mycket fint i rummet med de tända ljusen, stor eloge för Valla djursjukhus, som tar detta på allvar. Varma sympatikramar från Örebro

    Kommentar av Bm | 18 oktober, 2010

    • Det är samma som mitt inre skriker med. Jag förväntar mig fortfarande att se honom ligga i sin kattbädd. Men jag får tänka på att han busar och har det bra i Regnbågslandet.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  84. Var inte rädd, Liza möter dig på vägen Snuffe.
    Sov i ro lille vän. Nu behöver du inte ha ont mer.

    Tänker på er, husse och Sippo.
    *gråter*

    Kommentar av Lizas matte | 18 oktober, 2010

    • Tack så snälla ni är. Skönt att han inte blir ensam. Liza kan vara med mina tidigare katter och leka och spela kort.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  85. Nu rinner tårarna nerför mattes kinder. Precis som förra veckan då vår ledarkatt Linus fick lämna oss… Lille Snuffe, Linus kommer att ta emot dig nu när du anländer till katternas paradishimmel. Vi alla tänker på er och sänder de varmaste tröstkramar till er. Låt nu Sippo ta hand om husse, vi katter vet hur vi ska trösta så att det känns lite bättre för matte eller husse.
    Stora kramar! Fjutten med vänner+ matte Camilla

    Kommentar av Fjutten | 18 oktober, 2010

    • Skönt att veta att han kommer bli mottagen av så många vänner. Vi tackar för tröstkramarna, både jag och Sippo.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  86. *svanshonnör* och *pälsen av*

    Tyst och stilla eftertanke, en liten tår på kinden… Det var ju inte såhär det skulle sluta……

    Frid på din resa, Snuffe, nu slipper du att besväras av sjukdomens vedermödor mer!
    Frid åt din själsbror Sippo, så att han utöver säkerhetskattjobbet och sin egen sorg även orkar att trösta er husse!
    Frid åt din husse, så att han ska förstå att han gjort allt som stod mänskligt möjligt att göra, och det sista var den största kärleksgåvan…

    Sorg är priset vi får betala för kärleken!

    Kommentar av Bröderna Bus | 18 oktober, 2010

    • Det var så vackert skrivet att jag gråter. Tack snälla!

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  87. Åh nej… Nu rinner tårarna när jag skriver. Lilla Snuffe.
    Du är en modig och bra husse som fattar kloka beslut!!
    Jag har själv suttit där du satt idag.
    Han fick en bra och gosig helg med sin familj och sedan fick han somna in utan smärta.
    Det är stor sorg, men kanske lite tröst att du har dina vänner härute som tänker på dig och Sippo.
    Tassar och nosbuffar till er båda från gänget i Örby

    Kommentar av Bibbi, Nova, Sudden o Tiger | 18 oktober, 2010

    • Jag fick höra det flera gånger av vettisen, att jag gjorde rätt. Men ändå funderar man över om det funnits något mer att göra för honom. Det är en stor tröst att ha sina bloggvänner nu. Tack.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  88. Åh, nej… Vi tänker på er på denna den stora sorgens dag och vi sänder våra varmaste tankar också till fine lille Snuffe på hans färd över regnbågsbron till Skaparkatten… Texten framför oss är alldeles dimmig av tårar… Många varma tasskramar till er

    Kommentar av Will & Bellatrix | 18 oktober, 2010

    • Tack snälla för stödet. Kram till er.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010

  89. Matte:
    Med tårar i ögonen har jag läst och sett på bilderna…och känner igen mig i flera liknande stunder…
    När man tar svåra, men ändå , tyvärr, rätta beslut…
    Inga ord finns…

    Kommentar av Trassla | 18 oktober, 2010

    • Det är något vi djurmänniskor har gemensamt. Att behöva ta otäcka beslut.

      Kommentar av Katten Sippo | 18 oktober, 2010


Sorry, the comment form is closed at this time.

%d bloggare gillar detta: