En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

Vilken dag

Först så börjar morgonen helt fel. Husse hade nämligen glömt bort det där med vintertid, så när han kollade på klockan så sa den 5:30 och han vinglade upp. Döm om hans förvåning när alla andra klockor visar 4:30. Husse blev inte glad. Vi katter var däremot jamarglada över att få lite tidig frukost. Fast det krävdes en hel del överjamning från vår sida. När Snuffe levde så var det han som skötte om tiggandet. Han behövde bara lägga huvudet på sned och jama lite hjärtskärande, så smalt husse och fyllde skålarna. När jag försöker så säger han bara ”tyst Sippo!” Mutter…

Titta, jag är så hungrig att jag gnager på tassen. *sniff*

Schhhlick...

Tindra håller samtidigt på att göra sitt bästa för att hindra husse och mig från att leva som vanligt. Hon hänger efter oss båda två som ett slickat frimärke, som husse säger. Hon är precis överallt. Överallt jamar jag! Enda gångerna jag fick ha husse för mig själv, var när vi tog våra promenader. Som tur var så var vädret jättefint på dagen, så vi gick och nosade lite här och där. Eh, jag nosade i alla fall.

Kom igen nu husse, vi har mycket kvar att kontrollera.

I'm a poor lonesome kitten... Dam-di-du-dam-dam... *vissel*

Så hände det något lite otäckt igår när vi var ute. Husse och jag höll som bäst på att säkra baksidan av garagelängan, då vi hörde massa småttingar som hojtade och skrek. Plötsligt så får några av dem den goda idén att krossa glasflaskor mitt på gångbanan, femti kattmeter ifrån oss. Husse blev vansinnig och ville gå dit och öhm, eh, prata lite om hur farligt det kan vara om jag trampar på krossat glass med mina tassar. Jag beslutade att det inte var någon bra idé alls.

Det är nämligen inte första gången som någon idiot krossar flaskor mitt på gångvägarna. Husse är jätterädd att jag ska skada mig när vi är ute på kvällarna och kanske inte ser glaset.

Med lite tur kanske någon känner igen sig och erkänner sitt dumma tilltag och tar bort glaset innan något händer. Husse sitter och funderar på om det är någon idé att polisanmäla. Polisen är ju inte direkt kända för att prioritera sånt. *suckar*

31 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , | 22 kommentarer

Den nya härskarinnan?

Du milde Skaparkatt! Vad är det för något som vi släppt in i vår bostad??? Inte en lugn stund får man. Så fort jag hittat nånstans att vila, så kommer hon farandes som en virvelvind och ska gosa eller busa. Inte ens på min favoritplats, tvättmaskinen, får jag vara i fred längre. *suckar* Nåjam, det kanske lugnar sig med tiden. *håller tassarna*

Tindra: Åh Sippo! Sippo: Åh nej, inte du igen. Tindra: Ska vi kela lite? Kurr kurr!

Här e're ja som bestemmer! Knäböj människa! Fnissjam, skojade bara.

31 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , | 23 kommentarer

Lite trött

Det har ju liksom hänt en hel del den senaste tiden. Först Snuffe som gick bort och så sedan Tindra som flyttade in här. Jag har haft tassarna fulla sedan den dagen hon satte sina nervösa tassar här hos oss. I mitt hem. Det känns jätteskönt att hon blivit så modig de senaste dagarna. Det gör mitt jobb mycket enklare när man inte har en katt som hänger en i hä… svansen hela tiden.

Men nu e ja inte så redd längre.

Om vi ska jama nackdelar så är det väl i så fall att man blir borskuffad från diverse gosplatser. Idag när jag var på väg att lägga mig bredvid husse i soffan, då jamade Tindra högt nere ifrån golvet. Hon gjorde mig så stressad att jag inte kunde få någon gos-ro, utan gick och la mig i garderoben istället.

Snark...

Så vill jag jama till alla kattmänniskor att det är superviktigt att tatuera (märka) sin kisse. Husses ena kusin fick hem en omärkt kisse igår kväll som inte ville gå. Den fick mat och husrum för natten. Idag så hörde dess ägare av sig, men just då hade kissen gått iväg igen. Vi hoppas nu att den snart hittar hem igen.

Visst kan man även chippa kissen. Men det bästa är en tatuering, för den ser man och då kan man lätt kontakta dess människa. Det går ju inte att se om den är chippad eller ej, och att få tag i en läsare är svårt, ännu svårare på helgen kan man tänka.

Man kan tatuera kissen när den ska in för ”det” ingreppet. Ni vet, i nedre regionerna.

30 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , | 27 kommentarer

Tack snälla Mulla och favoritgranne!

När husse och jag var på en promenad i eftermiddags, så träffade vi min favoritgranne. Det var ett tag sen sist och vi stod och snackade ett tag. Eh, de två snackade och jag trampade otåligt runt. Nåjam, husse nämnde då att vi hade en ny kisse och att Snuffe hade flyttat till Regnbågslandet. Vi visste inte att hon inte visste det. *tassen för ansiktet* Husse har ju liksom kommit över den värsta sorgen, som nu mer är ersatt av saknad. Men vi förklarade att vi nu hade hade en ny skyddsling som vi vakade över.

Hursomjamar så knackade det nyss på dörren och när husse öppnade så fick han den här.

Titta vilken fin blomma vi fick av Mulla och favoritgrannen, husse.

29 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , | 26 kommentarer

Ännu mer Tindra

Det blir ännu ett inlägg om lilla Tindra. Hon gör husse så glad och mig så stolt med sina enorma framsteg. Nu har det till och med gått så långt att husse har sagt åt Tindra att hon ”är i vägen” som han uttryckte sig. Hur kan en kisse vara i vägen? *kliar sig i huvudet*

Mjausan så skönt det här var. Kurr!

Lite mer till höger tack.

Det killar ju husse. Ti-hi!

Bäst att tvätta sig så man blir bra på bild. Schlick!

 

Vad som oroar husse är att hon verkar ha tagit efter mina metoder som jag använde som ungkatt. Fast själv förnekar jag allting och skyller på avknipsarkatten Rasmus. *blink blink*

29 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , , | 32 kommentarer

Ännu modigare

Tindra blir allt modigare. Sen husse började få klappa henne, så har det gått i raketfart. Nu tar hon till och med för sig.

Vadå i vägen? Sippo säjde att jag fick ligga här.

29 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | | 23 kommentarer

Filmklippet

Youtube har bråkat med oss. Men nu SKA det fungera. Annars… *morr*

 

28 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , | 9 kommentarer

Bildbevis

Husse har kämpat som ett djur (!) med att få en bild på Tindra och mig tillsammans. Men man har ju liksom sin status som singel- och machokatt att bevara. Trots det lyckades husse få en bild på oss tillsammans.

Fast först så blir det fler bilder av Tindra. Husse försökte få en bild när hon gosade med hans hand, men det ville hon inte alls vara med om, utan gosvägrade. He he.

Först en liten bild när hon ligger på kattställningen och vilar sig.

Varje gång husse har klappat henne, så kommer hon och stryker sig mot mig. Undra vad hon är ute efter.

Sippo: Men det var väl ett fasligt gosande och buffande då. Tindra: Kurr! Kurr!

Uppdaterat: Det blev lite fel med filmen, men nu ska det funka.

Så måste jag jama att vi har fått två människor att bli vänner. Det är Bunny och Jeanette som blivit facebook kompisar efter att ha träffats på min blogg. Tänk vilken ära att sammanföra två människor via min blogg. *stolt*

28 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , , , | 17 kommentarer

Tindra – En ivrig kisse.

Man tar sig för pannan i hänförelse. Husse var ute på en av sina stinkisar och givetvis passade lilla Tindra på att gå ut och vädra pälsen. Hon har ju kommit på nu att det är inte så farligt att gå ut på uteplatsen med husse. Föga visste vi att hennes utbildning till commando- och säkerhetskatt hade börjat utan att vi visste om det. Jama om att ta jobbet på allvar!

Tindra: Mjau! Huff, flås, stön. Snart uppe. Husse: Whaaa! Gå genast ner därifrån! Tindra: Äschjam också!

Så har hon även börjat göra som Snuffe gjorde. Att ligga utanför toan när husse är där inne på långbesök. Då ligger hon precis utanför dörren och bara tittar på honom. Stackars husse blir helt psykad och jättestressad och får prestationsångest eller vad det nu heter.

Vadå stirrar? Jag stirrar väl inte?

Ja ja, jag tittar väl bort då.

28 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | , | 16 kommentarer

Uteplatsen

Tindra har blivit så modig nu, att hon vågar följa med husse ut på uteplatsen när han tar en stinkis. Förut vågade hon inte gå ut, utan stod vid balkongdörren och jamade efter mig. Men inte nu längre.

Här sitter vi båda två och vakar över vårt revir.

Hon kontrollerar till och med själv att allt är som det ska.

Hm, sitter nätet ordentligt? *ruska slita*

28 oktober, 2010 Posted by | Okategoriserade | | 16 kommentarer