WordPress strular
Ibland kommer inte bilderna upp och ibland kommer vi inte ens in på sidan. Så vi ber om ursäkt ifall ni andra också har problem. Just i skrivande stund håller husse på att slita håret av sig i frustration över att inte komma åt bloggen. Vi hoppas nu bara att detta inlägg kommer med åtminstone.
Fotosession
Återigen har undertecknad katt fått ställa upp som fotomodell. Men inte hundan fick jag några extra Dentabits för det! *fnys*

Det började redan vid morgonpromenaden. Så fort jag hittade en bra spaningsplats, så skulle det fotas.
Men till slut så gav husse upp försöken att fota mig och gick istället på nästa intet ont anande offer. Snuffe. Till allas vår förfäran försökte husse låta som de där proffsfotograferna som fotar såna där långbenta tvåbeningar med mycket smink. Nä, inte clowner, modeller heter det visst. Snuffe blev minst jamat något förvirrad av husses underliga beteende. ”Bra Snuffe, spänn svansen lite till. Snyggt gubben, nu tar vi en bild när du använder morrhåren. Precis så där ja. Bra jobbat. Spänn framtassarna lite mer. Se lurig ut. Se söt ut…” Stackars Snuffe höll på att få ett nervsammanbrott.

Slutligen vill jag bara önska alla en trevlig valborg. Eh, förlåt mig, VI önskar en trevlig valborg. Tassen!
Förresten, en livsviktig sak till. Wikki vill bara informera alla om att kolla igenom eldningshögen innan ni tänder. Tänk på att det kan finnas kattkompisar eller andra djur som tagit skydd där inne. *morrhårsdarr*
Otack är kattens lön
Husse har flera gånger hävdat att vi katter har varit på spisfläkten. Men då har jag förklarat att om han inte har något bevis, så har det aldrig hänt. Därför knäppte han en bild av mig när jag frivilligt försökte hjälpa honom med rengöring av fläkten. Jag vet att husse är så äckelmagad, att han knappt vågar göra det själv. Snäll som jag är så tänkte jag erbjuda min assistans. Men otack är kattens lön.
Han försökte att skrämma oss med en skräckhistoria om en katt som ramlade ner från spisfläkten och hamnade i en kokande kastrull. *ryser* Problemet var bara att husse mådde så dåligt av den påhittade katten i den påhittade kastrullen, så han kastade sig om halsen på mig och mumlade att det bara var en påhittad historia.
Jag känner mig lika oupskattad som Gustav gjorde när han försökte assistera sin lillhusse med märkning av bilen.
Rymning
Så har set äntligen hänt, Snuffe smet. Mitt framför nosen på husse dessutom. Han hoppade från fönsterblecket upp till spaljen. Ett hopp på 1-2 meter. Snyggt Snuffe. Men husse fick snabbt ner honom igen.
Lugn dag
I dag har det varit jättetråkigt väder, så det har inte hänt så mycket. Det blev en snabb sväng runt kvarteret för att jaga bort en fräckis som nosade på mina buskar! Nu ska jag återgå till ätt vakta klätterställningen. *gäsp*
Kattbalken
Här är det du jamade om Wikki. *nosbuff*
Mystiskt
Det verkar som om man inte alltid får se mitt senaste inlägg i dag. Vet inte varför. Men de fem senaste inläggen har ju egna länkar till höger.
Snuffe jamar
Snuffe ville visa ett par bilder från hans egna hemliga uppdrag som ”kåmmandåkatt”.

Här ligger ja å jömmer mig för husse när han beddar sengen. Ja låtsades att min sfvans var Masken Börje som krupit vilse. Husse gick inte på det.
Kringgående manöver
Ibland, eller rätt ofta, så händer det att vi möter tvåbeningar när vi är ute på patrull. Ibland anser jag då att situationen kräver lite vaksamhet från vår sida och då gör jag en cirkulerande manöver. Husse har här hjälpt mig att rita en taktisk skiss över hur det hela går till. Memorera den gärna så ni har det till tass om det en dag skulle behövas.
Jag kommer då helt lugnt traskandes mot den lilla ön med buskar som finns på gatan. Jag väljer att gå till höger om buskarna, då jag ser en lömsk tvåbening som kommer från motsatta hållet och går rakt mot mig! Jag startar omedelbart krisplan-1 och gör en cirkulerande manöver på plats för att lura bort tvåbeningen.
Sedan går jag tillbaka i mina egna spår för att snabbt vika av till vänster om buskagen i en kringgående manöver och sedan gå i ett oregelbundet mönster för att lura eventuella förföljare. När jag ser att tvåbeningen befinner sig på precis andra sidan buskaget, så sprintar jag så fort det går, ut på andra sidan och kommer därför ut bakom tvåbeningen, som nu är helt förvirrad efter mina undanmanövrar.