Skinka är mums!

Vilken lyckans katt jag är i dag. Husse gjorde sig ett par smörgåsar vid lunch och jag tyckte själv det skrek lite i magen. Så jag tassar till min matskål, men inte en smula finns det där. Inget! *slår med tassen* Jag påtalade detta för husse med ilskna mjaou och vift med tassen, men han vägrade att ge mig mer.

Då kom förstärkning från ett minst sagt oanat håll. Snuffe hade hoppat upp på diskbänken och börjat smaska på husses smörgåsar. Till slut så fick husse nog och slängde ner två bitar till oss utsvultna katter. Nu går jag och smakar på skinkbiten med jämna mellanrum. Snuffe ville även ha smör på sin, sa han. Tokiga katt.

“Mums. Gott, gott.”

*slurp, slick, slick..*

Men trots denna fina lunch så fortsatte det vita att ramla ner utanför. När jag väl vågade mig ut en sväng på eftermiddagen, så fick jag massa snö i nacken av en dum buske. Då ville jag in igen.

Ha en förjamat kurrande helg med mycket gos och gott.
-Sippo.

Skinka är mums!

Vilken lyckans katt jag är i dag. Husse gjorde sig ett par smörgåsar vid lunch och jag tyckte själv det skrek lite i magen. Så jag tassar till min matskål, men inte en smula finns det där. Inget! *slår med tassen* Jag påtalade detta för husse med ilskna mjaou och vift med tassen, men han vägrade att ge mig mer.

Då kom förstärkning från ett minst sagt oanat håll. Snuffe hade hoppat upp på diskbänken och börjat smaska på husses smörgåsar. Till slut så fick husse nog och slängde ner två bitar till oss utsvultna katter. Nu går jag och smakar på skinkbiten med jämna mellanrum. Snuffe ville även ha smör på sin, sa han. Tokiga katt.

“Mums. Gott, gott.”

*slurp, slick, slick..*

Men trots denna fina lunch så fortsatte det vita att ramla ner utanför. När jag väl vågade mig ut en sväng på eftermiddagen, så fick jag massa snö i nacken av en dum buske. Då ville jag in igen.

Ha en förjamat kurrande helg med mycket gos och gott.
-Sippo.

Traumatisk händelse

Jaha, öga för öga, tass för tass. Det är tydligen så husse tänker. Vi var ute på en promenad i det uschiga vädret, och jag höll som bäst på att kontrollera andra sidan av ett par buskar, då det hände.

“Jaha, då kolla vi andra sidan då.”

Utan förvarning så drar husse till i kopplet så jag stegrar mig på baktassarna. Först blir jag lite sur på husse, men det visade sig att han bara ville dra undan mig från den otäcka brummaskinen som kom åkandes. Men han behövde väl inte dra så hårt.

Så måste jag ju visa upp den sjungande fisken som jag jamade om tidigare. Som tur är har husse inga batterier till den, annars hade man väl fått gömma sig under sängen för den där dumma fisken.

“Bigmouth, den sjungande fisken.”

Traumatisk händelse

Jaha, öga för öga, tass för tass. Det är tydligen så husse tänker. Vi var ute på en promenad i det uschiga vädret, och jag höll som bäst på att kontrollera andra sidan av ett par buskar, då det hände.

“Jaha, då kolla vi andra sidan då.”

Utan förvarning så drar husse till i kopplet så jag stegrar mig på baktassarna. Först blir jag lite sur på husse, men det visade sig att han bara ville dra undan mig från den otäcka brummaskinen som kom åkandes. Men han behövde väl inte dra så hårt.

Så måste jag ju visa upp den sjungande fisken som jag jamade om tidigare. Som tur är har husse inga batterier till den, annars hade man väl fått gömma sig under sängen för den där dumma fisken.

“Bigmouth, den sjungande fisken.”

Fortfarande blött

Det är fortfarande jätteblött ute. Jag kunde knappt sätta ner tassarna utan att sjunka ner till magen. Jag förklarade för husse att det kanske var dags att skaffa en båt. Då kan husse sitta och ro medan jag håller utkik efter skeppsråttor.

Med allt det vita borta, kan jag nu ägna mig åt brunnslocken i området igen. Jag trodde nästan att dom försvunnit under allt det vita. Tänk om brunnslocket sagt till gallerbrunnen; “Kom så sticker vi.” vem skulle då få skulden va? Jo, undertecknad katt. Så det var en väldans tur att alla lock låg kvar.

“Allt bra här? Fint, då syns vi senare.”

Det var på vår sista promenad för kvällen som det hände något otäckt. Vi hade precis gått runt området för andra gången och husse började bli så smått rastlös. Jag bestämde mig för att ta en genväg hem över gräsmattan. Vi har gått där flera gånger utan problem, om man bortser högarna som vissa hundar lämnat efter sig.

*sniffa, sniffa* “Hm, ingenting här.”

Självklart var det ju becksvart och husse gick med två lampor för att se vilken som funkade bäst i mörkret. Han ville ju inte trampa i en hundhög igen. Plötsligt hör jag ett brak och husse som svär och gormar.

Det visar sig att trädet som jag kröp under befann sig i lagom höjd för husses skalle. Eftersom han var upptagen med att kolla efter högar på gräsmattan, så missade han totalt allting i huvudhöjd. Det blev ett förjamat liv på husse när han fick trädet i skallen. Så om det inte räckte, så snodde kopplet in sig hundra varv bland alla grenarna. Ett tag trodde jag nästan att husse skulle lämna mig där över natten. Det blir nog en annan väg hem imorgon.

“Ondskefullt träd, enligt husse.”

“Katten smart och smidigt genar
smyger under alla grenar.
Husse blind i mörkret är
ser ej riktigt vart det bär.

Springer in i trädet gör
det snart låter som han dör.
Svär och gormar husse gör
säger ord som man aldrig bör.”

-Sippo, finurlig katt.

Fortfarande blött

Det är fortfarande jätteblött ute. Jag kunde knappt sätta ner tassarna utan att sjunka ner till magen. Jag förklarade för husse att det kanske var dags att skaffa en båt. Då kan husse sitta och ro medan jag håller utkik efter skeppsråttor.

Med allt det vita borta, kan jag nu ägna mig åt brunnslocken i området igen. Jag trodde nästan att dom försvunnit under allt det vita. Tänk om brunnslocket sagt till gallerbrunnen; “Kom så sticker vi.” vem skulle då få skulden va? Jo, undertecknad katt. Så det var en väldans tur att alla lock låg kvar.

“Allt bra här? Fint, då syns vi senare.”

Det var på vår sista promenad för kvällen som det hände något otäckt. Vi hade precis gått runt området för andra gången och husse började bli så smått rastlös. Jag bestämde mig för att ta en genväg hem över gräsmattan. Vi har gått där flera gånger utan problem, om man bortser högarna som vissa hundar lämnat efter sig.

*sniffa, sniffa* “Hm, ingenting här.”

Självklart var det ju becksvart och husse gick med två lampor för att se vilken som funkade bäst i mörkret. Han ville ju inte trampa i en hundhög igen. Plötsligt hör jag ett brak och husse som svär och gormar.

Det visar sig att trädet som jag kröp under befann sig i lagom höjd för husses skalle. Eftersom han var upptagen med att kolla efter högar på gräsmattan, så missade han totalt allting i huvudhöjd. Det blev ett förjamat liv på husse när han fick trädet i skallen. Så om det inte räckte, så snodde kopplet in sig hundra varv bland alla grenarna. Ett tag trodde jag nästan att husse skulle lämna mig där över natten. Det blir nog en annan väg hem imorgon.

“Ondskefullt träd, enligt husse.”

“Katten smart och smidigt genar
smyger under alla grenar.
Husse blind i mörkret är
ser ej riktigt vart det bär.

Springer in i trädet gör
det snart låter som han dör.
Svär och gormar husse gör
säger ord som man aldrig bör.”

-Sippo, finurlig katt.

Titta vad jag fick!

Jag fick en sån där blogg-award [blågg-awård], av Linnéa som måste vara en förståndig människa, eftersom hon tycker om kattbloggar.
Så här kommer den fina utmärkelsen!
Jag vill tacka alla bloggande katter som visat intresse för min lilla blogg.
Så vill jag skicka ett speciellt tack till Gustav, som var den katt som fick mig att börja blogga igen.
Maya och Babsen, som alltid funnits vid min tass och hejat. Chinook och Chereokee, som nu själva skaffat sig en egen blogg. Det finns så många bloggarkatter att tacka, att jag vågar inte skriva alla, för då kanske jag missar någon. Jag är ju trots allt bara en enkel katt.

Titta vad jag fick!

Jag fick en sån där blogg-award [blågg-awård], av Linnéa som måste vara en förståndig människa, eftersom hon tycker om kattbloggar.
Så här kommer den fina utmärkelsen!
Jag vill tacka alla bloggande katter som visat intresse för min lilla blogg.
Så vill jag skicka ett speciellt tack till Gustav, som var den katt som fick mig att börja blogga igen.
Maya och Babsen, som alltid funnits vid min tass och hejat. Chinook och Chereokee, som nu själva skaffat sig en egen blogg. Det finns så många bloggarkatter att tacka, att jag vågar inte skriva alla, för då kanske jag missar någon. Jag är ju trots allt bara en enkel katt.

Ny leksak

Husse köpte hem en ny leksak till oss katter. Det är vad jag tror i alla fall, för han slängde den på golvet framför nosen på mig. Sen står han där och blänger på oss, ungefär som om vi skulle kasta oss över leksaken. Husse blev alldeles deprimerad när varken jag eller Snuffe var så intresserade av att leka med den. Jag petade lite på den, men det var allt. Snuffe försökte lukta lite, men sen gav även han upp.

*sniff, sniff* *nosa, nosa*

Jag undrar ofta om han köper saker för sin egen skull eller för oss katter. En gång fick han en sån där stor fisk som satt fast på en tavla. Varje gång man gick förbi den så började fiskskrället sjunga! Det var inte ett dugg roligt, den skrämde fullständigt vetter ur mig. Dumma husse, dumma fisk!

“Mitt intresse är lagom stort.”

Var ute ett par gånger och kollade av området. Men det är fortfarande plaskblött överallt. Faktum är att jag skulle nog vara torrare om tassarna om jag var på en flotte mitt i havet. Husse är inte så glad han heller, trots att han hade skor på sig.

“Vi lär nog behöva en båt här husse.”

“Katten över vatten går
han då blöta tassar får.
Detta gillas inte nej,
Vatten är ej kattens grej.”

-Sippo, katt i behov av vattenskidor

Ny leksak

Husse köpte hem en ny leksak till oss katter. Det är vad jag tror i alla fall, för han slängde den på golvet framför nosen på mig. Sen står han där och blänger på oss, ungefär som om vi skulle kasta oss över leksaken. Husse blev alldeles deprimerad när varken jag eller Snuffe var så intresserade av att leka med den. Jag petade lite på den, men det var allt. Snuffe försökte lukta lite, men sen gav även han upp.

*sniff, sniff* *nosa, nosa*

Jag undrar ofta om han köper saker för sin egen skull eller för oss katter. En gång fick han en sån där stor fisk som satt fast på en tavla. Varje gång man gick förbi den så började fiskskrället sjunga! Det var inte ett dugg roligt, den skrämde fullständigt vetter ur mig. Dumma husse, dumma fisk!

“Mitt intresse är lagom stort.”

Var ute ett par gånger och kollade av området. Men det är fortfarande plaskblött överallt. Faktum är att jag skulle nog vara torrare om tassarna om jag var på en flotte mitt i havet. Husse är inte så glad han heller, trots att han hade skor på sig.

“Vi lär nog behöva en båt här husse.”

“Katten över vatten går
han då blöta tassar får.
Detta gillas inte nej,
Vatten är ej kattens grej.”

-Sippo, katt i behov av vattenskidor