En katts betraktelser

Katten Sippo bloggar om sin vardag.

En sjungande katt…

…är en lycklig katt. Fast inte om man bor tillsammans med min morgonilskna grobian till husse. Jag började vid alldeles lagom tid att jama en liten sång. Omkring 5:30 tyckte jag husse mumlade från sängen. Flera gånger kastade han saker för att tysta mig, men jag gav inte upp.

“Upp till kamp, brödrer och systrar!” skrek jag. Måste blivit lite inspirerad av Maya’s inlägg häromdagen.

Tyvärr är ju husse totalt tondöv, om jag får jama det själv. Jag höll mig mest till höga C för att få den bästa resonansen från duschkabinen. Det hela slutade med att husse kom farandes och hotade med att strypa mig om jag inte höll tyst. Eller som husse så fint sa; “Nu håller du tyst ditt förbaskadejäklakattskrälle!” Så säger man väl inte till sin katt heller?

image På eftermiddagen så försvann husse ett tag. Jag blev nästan lite orolig. Men så kom stapplandes innanför dörren. Vilken chock för en stackars katt. Husse såg totalt stukad ut i kroppen. Det visade sig att han hade varit hos en sticktant för tvåbeningar. Kunde inte låta bli att vara lite skadeglad. Självklart var detta ingen ursäkt för att slippa ifrån min promenad. Det var bara för husse att vända i dörren och följa med mig ut. Ibland måste man bara sätta ner tassen.

9 december, 2008 - Posted by | Okategoriserade |

4 kommentarer

  1. Det kan du verkligen jama om igen. Vi får minsann ingen uppskattning för vår fina sångröst och något godis efter att blivit stickad i nackskinnet, det får vi inte heller. Bara hundar och tvåbeningar som det ska pjåskas med. hmpf, verkligen.

    Kommentar av Sippo | 11 december, 2008

  2. Jag har också noterat en viss tröghet och avoghet hos matte och husse på morgnarna. Visst är man utsövd och på alerten vid fem-tiden, det håller jag med dig om. Din husse borde verkligen TACKA dig för sång på morgonkvisten, tänk vilken glädjespridare du är! Förstår inte att de ska vara så trögstartade, tvåbeningarna…Vadå, inte gå ut för att han varit hos sticktanten…VI förväntas vara precis som vanligt när VI varit där, minsann…hmpf…pjåsk…

    Kommentar av Katten Gustav | 11 december, 2008

  3. Väl jamat! Det är tur jag har tasskompisar som dig och Gustav, som jag kan jama med. Adovkatt ska kontaktas efter jul. Inte värt att stöta sig med husse innan julgodiset. Det där att lyda minsta svansvift, verkar husse ha lite svårt med. Vet du, jag måste ibland vifta TVÅ gånger för han ska fatta. Funderar på att skaffa egen stickare att peta husse med.

    Kommentar av Sippo | 10 december, 2008

  4. nähä, vet du vad? det här uttalandet som din så kallade husse har gjort måste rapporteras till kattvokaten! omedeltass! MORR, jag blir nästan sur. Det är kränkande för en katt, så säjer man bara inte. Dessutom så hotade han dej ju. Du har rätt att hävda din rätt som katt, så det så! Har man katt så har man och då är det vi som bestämmer. Det bara är så. Hussar och mattar, ja, tvåbeningarna då, ska lyda minsta svansvink ifrån oss.Rätt åt honom att han fick gå till stickfarbrorn. Hoppas han använde en STOR spruta. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen…

    Kommentar av Maya | 10 december, 2008


Sorry, the comment form is closed at this time.

%d bloggare gillar detta: